Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Senrenässansen
- Englands litteratur
- Den Elisabethska tiden
- Epos och lyrik
- Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som möjligen åtföljt de båda episka dikterna, andra handla
om rivaliteten mellan Shakspere och en annan skald, som
också beskyddades av Southampton, och en hel grupp
handla om ett projekterat giftermål, som Southamptons
familj ville, att den unge lorden skulle ingå. Men även
dessa sonetter måste betraktas mera såsom en poetisk lek.
Den ringaktade skådespelaren vågade säkerligen ej på allvar
lägga sig i en lords familjeangelägenheter, och denne
uppfattade nog heller icke sonetterna såsom några råd, utan
blott som ett litterärt galanteri. Sonetten var, liksom
herdedikten, blott en av senrenässansens maskeradkostymer, och
detta gäller ock om Shakspere’s. Den verklige Shakspere
möta vi först i dramerna.
ROMANEN
Till samma idealistiska strömning inom tidens litteratur
hörde ock majoriteten av denna tids romaner. Alla äro de
nu bortglömda, och då man talar om den Shakspere’ska
tidens litteratur, tänker man nästan uteslutande på dess
drama. Men detta betraktades då snarare som ett folknöje
än som litteratur, under det att romanen däremot räknades
såsom verklig konst. Det kanske populäraste arbetet i
bildade kretsar under Shakspere’s första tid var Lyly’s
Euphues, som utkom 1579 — samma år som Spensers
Herdekalender. Riktigast kan denna besynnerliga produkt
kanske karaktäriseras såsom sonetten i form av roman. Den
är lika förkonstlad, lika pretiös och rör sig inom samma
hyperplatonska föreställningsvärld. Själva händelseförloppet
är det torftigast möjliga, och romanen består till större
delen av långa tal och brev. En ung atenare, Euphues,
kommer till Neapel, där han knyter en varm vänskap
— i sonettstilen — med en italiensk yngling Philautus.
Denne för honom till sin älskarinna, Lucilla, i vilken Euphues
förälskar sig. Han bedrar sin vän — således samma historia
som i Shakspere’s sonettcykel — men den trolösa överger
honom, och Euphues vänder tillbaka till Aten, varifrån han
skickar en serie brev till Philautus. En fortsättning, Euphues
and his England, är lika innehållslös. Hjälten har nu rest
till England, som karaktäriseras och beskrives, är där åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0510.html
