Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Stuartska litteraturen - Ben Jonson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som gjort en felaktig kalkyl och därför störtas från maktens
tinnar. Ännu mindre kan det sägas, att det är den sedliga
rättvisan, som segrar, ty Tiberius, som vinner spelet om
makten, är i sitt hyckleri om möjligt ännu lumpnare än den
brutale Sejanus. Ej heller i ett annat avseende hade Ben
förstått att taga någon lärdom av Shakspere’s Julius Cæsar.
Hans gestalter utvecklas aldrig, utan sådana de äro vid
dramats början, äro de ock vid dess slut. De äro insatta
i en handling, men denna återverkar ej på deras själsliv.
Men trots denna djupgående brist är dock Sejanus ett
bland denna tids mest dramatiska stycken, och vissa scener
äro rent överlägsna. Livia och Sejanus hava just kommit
överens om att förgifta Livias man Drusus, de ha förmått
Eudemus, Drusus’ och Livias läkare, att verkställa mordet
och gjort upp om detaljerna. Så avlägsnar sig Sejanus, och
Eudemus, som nu hjälper Livia vid hennes toalett, börjar
sminka henne: “Hur ser jag ut i dag?“ “Tro mig,
förträffligt. Just den där färgen är ypperligt pålagd.“ “Jag
tycker, att här är det ej nog med vitt.“ “Får jag bara
låna det röda. Det är solen, som satt ett litet märke i
vårt blyvitt. Ni skulle hava begagnat den där oljan jag
gav er. Sejanus till älskare! Blott hans namn tar makten
från Cupido och dennes pilar!“ “Nej, nu har du gjort det
sämre.“ “Det kan strax hjälpas.“ — Och så fortgår denna
diskurs om toaletternas hemligheter, då och då avbruten av
några med samma likgiltighet framkastade repliker om det
tillämnade mordet.
Än mera dramatisk är den stora slutscenen, då Sejanus
faller. Senatorerna ha kallats till ett extraordinärt möte i
Apollotemplet, man är orolig och vet icke rätt, vad som
skall ske. Skall månne den hatade och fruktade gunstlingen
falla? Men så sprider sig ett dunkelt rykte, att Tiberius
ämnat honom en ny upphöjelse, och alla flocka sig kring
honom. Härolden börjar uppläsandet av Tiberius’ skrivelse
till senaten, och i denna tilldelas Sejanus tribunicisk makt.
Allmänt jubel, och alla skynda sig att lyckönska den ädle
Sejanus, som var så värdig denna utmärkelse, vilken lika
mycket hedrade givaren Tiberius. Men så fortsätter
skrivelsen, först i mera allmänna ordalag, men sedan med en
mera direkt adress mot Sejanus, ibland snärtande, ibland
utslätande. Senatorerna börja, ju längre härolden hinner i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
