Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Stuartska litteraturen - Shakspere’s äldre samtida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mellida och dess fortsättning Antonio’s Revenge, som i
mycket tydligen är en imitation av Kyd’s Hamlet och därför
även ganska upplysande för det Shakspere’ska dramats
förhistoria. Bäst är han väl i sina lustspel, såsom the
Malcontent, men ej heller de höra till denna tids bättre.
Till samma grupp av realister kan också räknas Thomas
Heywood, denna tids mest produktiva författare, som enligt egen
uppgift skrivit över 200 dramer, av vilka dock blott ett relativt
fåtal trycktes. Så synnerligen originella äro de icke, men
ett av dem, A Woman killed with kindness, är
litteraturhistoriskt dock av stor vikt. Det bildar nämligen
övergången från medeltidens exempelmoraliteter till 1700-talets
borgerliga tragedi. Vi erinra oss det gamla dramat Arden
of Feversham, som trycktes 1592 och måhända blott är en
bearbetning av en äldre exempelmoralitet, Murderous Michael,
som uppfördes redan 1579, men nu är förlorad. Innehållet
i detta med verklig poetisk kraft skrivna drama är, att
Arden mördas av sin maka och hennes älskare, men
äktenskapsbrottet är här ej skildrat med exempelmoralitetens
torrhet såsom en sedolärande predikan i dramatisk form,
utan med ett gripande psykologiskt djup. Endast
avslutningen är ännu i moralitetens stil: brottet upptäckes, och
de skyldiga befordras till ett rättvist straff. Heywood’s
stycke är också en äktenskapsbrottets tragedi, men han har
strukit den gamla kriminalavslutningen. I stället kommer
här ett nytt element in, som sedan troget skulle följa den
borgerliga tragedien och till en väsentlig del var orsaken
till dennas popularitet under 1700-talet. Jag avser
sentimentaliteten. Mr Frankford har tagit en vän i sitt hus,
men denne lönar hans välgärningar med att förföra
Frankfords hustru. Frankford, som blivit varnad, reser bort,
kommer oförmodat tillbaka, överraskar de brottslige och
vill i första förbittringen sticka ned den trolöse vännen.
Men en piga hejdar honom, och — här kommer den engelska
uppfattningen fram i dess skarpa motsats till den spanska —
Frankford sänker sitt vapen, låter honom fly och tackar
pigan, för det att hon hindrat honom från att begå ett
mord. Men ej nog härmed. Han skonar även den
brottsliga hustrun. Hon sjunker till hans fötter, förkrossad av
sin skam, men han svarar: “Spar dina tårar, ty jag vill
gråta för dig, bliv ej förvirrad, ty jag vill rodna för dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
