Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tesen om folkets suveränitet, som blott på vissa villkor
överlämnats åt monarken. Men 1500-talets franska riksdag hade
slutat i ren anarki, och det nya konungadömet kunde
därför sätta sig över den av états généraux företrädda
“folkmakten“; efter 1614 blevo ständerna ej heller
sammankallade.
Det starkaste motståndet mot den nya enhetsstaten kom
från religiöst håll, och detta var svårast att bryta. Det
stora religionskriget hade ju mynnat ut i en kompromiss.
Det protestantiska partiets chef hade övergått till katolicismen
och krönts såsom katolsk konung. Men hans forna anhängare
hade genom ediktet i Nantes tillförsäkrat sig fördelar, som
i själva verket sprängde riket i två, i ett calvinistiskt och
ett katolskt. Enligt detta fördrag åtog sig staten att årligen
till det protestantiska partiets chefer utbetala vid pass en
million livres, för vilken summa dessa fingo hålla garnisoner
på omkring ett hundra femtio fasta platser i riket, och dessa
truppstyrkor kunde när det behövdes sändas mot regeringen.
Häri låg onekligen ett frö till upplösning, och Henrik IV
med sin praktiskt politiska blick på den religiösa frågan insåg
också faran för rikets enhet. I ett samtal kort före sin
död yttrade han, att han både som konung och enskild man
hade samma önskan: att det i riket funnes blott en enda
religion. Calvinisterna bildade en stat i staten, och även
Richelieu nödgades att under flera år kämpa mot dem. Det
var därför blott en naturlig följd av hela statsutvecklingen
under 1600-talet, att Ludvig XIV slutligen alldeles
upphävde det Nantesiska ediktet och genom sina dragonader
sökte införa den enhet även i kyrkligt avseende, som var
hela tidevarvets mål.
Men detta nya konungadöme, som skapades under
1600-talets förra del, var icke blott en fransk företeelse; det
återfinnes över allt i det samtida Europa. Grenom den ledande
ställning, som Frankrike nu kom att intaga inom hela det
europeiska kulturlivet, ej blott inom politiken, spred sig
det nya franska åskådningssättet till hela det övriga Europa,
och den monarkiska absolutismen blev — visserligen med
olika nationella skiftningar — härskande överallt i världen,
ända tills dess att den motströmning, som uppstått i England,
efter revolutionen 1688, hunnit att bryta dess kraft. Spanien
var ju redan förut ett enväldets land, och utan tvivel har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
