Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den vetenskapliga kulturen - Filosofien - Spinoza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att Spinozas är den oändliga substansen i ändliga
modi.
Likheten med Platons Eroslära är onekligen slående.
Spinozas filosofi mynnar ut i den allt omfattande kärleken till
Gud, liksom Eros hos Platon intet annat är än den dödliga
naturens strävan att nå den odödliga; i bägge fallen
förklaras denna kärlek därav, att människosjälen till sitt väsen
har del i det eviga. Men knappast har man rätt att här
antaga något omedelbart samband. Likheten beror nog i
stället därpå, att både Platon och Spinoza voro på samma
gång religiöst bestämda tänkare och skalder. Och sin
egendomliga karaktär har Spinozas system fått från ett annat
håll.
Vi erinra oss måhända från antikens historia den första
brytningen mellan helleniskt och israelitiskt åskådningssätt.
Även då omdanades de grekiska tankarna till en visserligen
ny, men alltjämt israelitisk världsåskådning, vars grundton
var semitens starka tro på Jahve. Så är det även nu. Den
nya tidens bland de kristna utbildade filosofi tränger sig på
Spinoza, i följd av sitt kätteri utstötes han ur synagogan,
men innerst förblir han alltjämt en Israels son med de gamla
vishetslärarnas breda, religiöst färgade, men konfessionslösa
humanitet och en Jeremias starka, levande känsla av
innerlig gudsgemenskap. Kunde vi tänka oss den stora profeten
försatt till 1600-talet och påverkad av denna tids
idéströmningar, skulle hans religiösa diktning nog hava fått en form,
som i mycket erinrat om Spinoza.
Uppgiften för Spinoza var att uppbygga icke en
kunskapsteori som Descartes, utan en etik, men grundvalen för denna
var religiös, och första delen har övertiteln De Deo. När
vi emellertid följt hans grundläggande bevisning, förefaller
oss uppgiften vara med dylika premisser omöjlig, och vi få
det intrycket, att vi i stället allt mer och mer närmat oss
den krassaste materialism. På grund av den matematiska
uppfattning, som hela tiden behärskar honom, utesluter
Spinoza icke blott underverk och slump ur sin världsutveckling
utan ock all ändamålsenlighet; allt blir blott matematisk
kausalitet. Denna röjer sig ock inom det psykiska livet,
och Spinoza är en bland de mest avgjorda determinister som
funnits, vilken nästan hånande avvisar tanken på viljans
frihet. Enligt Spinoza handlar människan blott under tryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
