Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den vetenskapliga kulturen - Filosofien - Spinoza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är gudsmedvetandet både utgångspunkten och slutpunkten,
i grunden en intuition, liksom självmedvetandet varit det
för Descartes, och hans Etik börjar med definitionen: “med
självorsak (causa sui) menar jag det, vars väsen (essentia)
innefattar existens eller det, vars väsen (natura) ej kan tänkas,
så framt det ej existerar“. Vidare har han avlägsnat
motsägelsen hos Descartes mellan den oändliga substansen och
de ändliga substanserna, själ och kropp med attributen
tänkande, resp. utsträckning. För Spinoza finnes blott en
substans, Gud, icke några ändliga substanser; det enda sant
varande är Gud, det ändliga blott “modi“ hos den oändlige,
är, blott så vitt det är i Gud. Idealismen har således drivits
till dess spets. Men svårigheterna komma här från ett annat
håll. Den analogi, som föresvävat Spinoza, har varit det
geometriska rumsbegreppet. Gud förhåller sig till världen
liksom det geometriska rummet till de geometriska figurerna.
Gud är så att säga tingens metafysiska rum. Rummets
“attribut“ d. v. s. de bestämningar, som konstituera dess
väsen, äro de tre dimensionerna. Gud har en oändlig mängd
attribut, men av dessa kunna vi blott fatta två: tänkande
och utsträckning. På denna punkt kommer emellertid
motsättningen mellan systemets geometriska form och dess
mystiska innehåll kanske skarpast fram. Liksom rummet
— anmärker Windelband med rätta — blott är en formal
och kvalitativt innehållslös föreställning, så gäller detta ock
om Spinozas Gud. Emedan Gud är allt, är han intet.
Liksom det geometriska rummet i och för sig är tomt, är
Spinozas Gud det metafysiska Intet.
Från Hobbes har Spinoza ock tagit intryck. Liksom denne
bygger även Spinoza sin samhällslära på den mänskliga
egoismen, antar ett samhällsfördrag o. s. v. Men dessa
tankar utvecklas här i en helt olika riktning. Den
statsform, vid vilken Spinoza stannar, är ej den absoluta
monarkien, utan en aristokratisk republik, och hans etik mynnar
ut i en av religiös mystik färgad moral.
Huruvida Spinoza påverkats av Giordano Bruno, är mera
tvivelaktigt. Båda systemen äro panteistiska, innerst nästan
lika mycket poesifyllda drömmar som tankebyggnader. Men
under det att Giordano Brunos är fantastisk, är Spinoza
hela tiden behärskad av den matematiska metoden. Giordano
Brunos Gud är den evigt levande kraften i naturen, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
