Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kampen mellan klassicitet, barock och renässans
- Klassicitetens pioniärer
- Malherbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLASSICITETENS PIONIÄRER
MALHERBE
Som bekant låter Boileau i sin L’art poétique den klassiska
franska litteraturen inledas med Malherbe:
Enfin Malherbe vint, et le premier en France
Fit sentir dans les vers une juste cadence,
D’un mot mis en sa place enseigna le pouvoir
Et reduisit la Muse aux règles du devoir,
— — — — — — — — — — — — — —
Tout reconnut ses loix, et ce guide fidèle
Aux auteurs de ce temps sert encore de modèle.
På detta betyg har Malherbe sedan levat, vida mera än
på sina dikter, som knappast ens i Frankrike torde hava
många läsare. Och hans biografi är ännu mindre
imponerande, föga i den stil, som synes passa för en stor
reformator.
François de Malherbe föddes i Normandie 1555 och
tillhörde en släkt, vars anor enligt Malherbe voro uråldriga,
men vars lysande stamträd å den andra sidan ivrigt
förnekades av skaldens samtida; i varje fall var familjen ej
vidare bemärkt. Vid unga år kom han till Provence, där
han fick plats såsom sekreterare hos Henri d’Angoulême
och där han ingick ett relativt förmöget gifte med en dam,
som redan två gånger blivit änka. Och sedan förflöt hans
liv i den undangömda landsorten utan alla märkliga
händelser. Då och då skrev han emellertid ett poem, som
likväl ej tyckes hava tilldragit sig någon större
uppmärksamhet utanför det lilla litterära kotteri, som samlat sig kring
honom i Aix, och först då han blivit femtio år gammal,
fattade han ett beslut, som andra, om deras ärelystnad
ligger åt det hållet, gemenligen fatta vid tjugoårsåldern:
att söka lyckan vid hovet och i huvudstaden. 1605 reste
han dit, däri lik Shakspere, att han lämnade sin familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0087.html
