Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan klassicitet, barock och renässans - Klassicitetens pioniärer - Malherbe - Balzac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
estetikens råmärken, blott man höll denna borta från den yttre
formen, och en dylik blandning av barock och klassicitet är
också vad vi finna, om vi vända oss till de båda skalder,
som av Malherbe själv och av samtiden särskilt betraktades
såsom hans lärjungar, Racan och Maynard. Ingendera var
utan poetisk begåvning, snarare voro båda i detta fall
överlägsna mästaren, av vars formtukt de väl togo intryck, men
knappast mera. Deras dikter höra snarare till barocken än
till klassiciteten; bådas mest bekanta verk falla inom
herdepoesien, som då, på Honoré d’Urfé’s tid, var barockens
mest omtyckta diktart, så Racans Bergeries, ett
pastoraldrama, som tagit starka intryck av Tassos Aminta och
Guarinos Pastor fido, och Maynards Philandre, en herdedikt
i fem sånger, vilka närmast inspirerats av d’Urfé’s Astrée.
I själva verket voro båda icke så dåliga lyriker, som närmast
fortsatte den ronsardska skolan och blott i det yttre böjt
sig för Malherbes auktoritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
