Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Den nya societeten - La Rochefoucauld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällsklass, som dittills ej aktivt befattat sig med
litteraturen, Frankrikes högsta aristokrati, och hans stamträd
förlorade sig i sagans mörker samt gick enligt traditionen
tillbaka ända till féen Melusina; såsom han själv skrev till
Mazarin hade Frankrikes konungar under tre århundraden
ej ansett under sin värdighet att räkna hans förfäder såsom
fränder. I likhet med sina ståndsbröder saknade även han
en lärd uppfostran. Sina bokliga studier hade han avbrutit
vid tretton års ålder, och sedan hade han tillbringat sin
ungdom i fältlägret eller i societeten. Såsom de flesta unga
ädlingarna på Richelieus tid var han tapper och oförvägen,
ärelysten, fallen för intriger och galanterier. Visserligen hade
han redan vid femton års ålder blivit gift, men detta
hindrade honom ej från att svärma än för den ena, än för den
andra av hovets skönheter, och de olika perioderna i hans
liv sammanfalla nästan alltid med hans beroende av en
kvinna, av hertiginnan de Chevreuse, hertiginnan de
Longueville, madame de Sablé och grevinnan de La Fayette.
Men trots sin tapperhet blev han aldrig någon fältherre,
trots sin ärelystnad och sin smak för intriger aldrig någon
politiker, och hans liv förefaller lika meningslöst som de
flesta andra höga herrars vid denna tid. Han konspirerade
med Anna av Österrike och hertiginnan de Chevreuse mot
Richelieu och upplevde äventyr, som erinra om de tre
musketörerna; såsom hertiginnan de Longuevilles älskare kastade
han sig in i Fronden och blev en av de ledande, men i
själva verket utan att avse något annat än några ytterst
futila fördelar för sig själv — ett färgrikt och växlande liv,
om man så vill, men blottat på innehåll och andliga
intressen.
Efter Frondens misslyckande var La Rochefoucaulds roll
utspelad. För den nya tid, som nu grydde, passade ej en
man som han, och vid endast fyrtio års ålder drog han sig
tillbaka, trött, desillusionerad, giktbruten och gubbe i förtid.
Att han då kom att fatta pennan, berodde på en tillfällighet.
Den dam, som han efter brytningen med hertiginnan de
Longueville uppvaktade, madame de Sablé, var ett vittert
fruntimmer, vars salong var en bland dem, som efterträtt
Hotel de Rambouillet. Liksom man hos hertiginnan av
Montpensier roade sig med att göra “porträtt“, roade man
sig hos madame de Sablé med att nedskriva “maximer“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>