Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Högklassiciteten
- Boileau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BOILEAU
Få skalders levnadssaga är så enkel och händelsefattig
som Boileaus, och man kan tillägga: så borgerlig och så
föga poetisk. Han föddes 1636 mitt i hjärtat av det gamla
Paris, i la Cité, och förblev alltid ett huvudstadsbarn, som
icke hade något sinne för natur eller lantliv. Han tillhörde
den burgna medelklassen. Fadern var jurist, så nästan alla
hans fränder, och det var för detta kall, som den äldre
Boileau bestämde den unge Nicolas. Men då sonen var
tjugoett år, dog fadern, och Boileau kunde då fritt följa
sin böjelse, övergiva det ledsamma advokatyrket och blott
ägna sig åt litteraturen. Några större behov hade han
icke. Ett familjeliv hade han aldrig sett, ty hans mor hade
dött, medan han ännu var späd, själv tyckes han aldrig
hava hyst någon ömmare böjelse, och han är kanske den
ende poet, som aldrig skrivit om kärleken.
Han förblev därför under hela sitt liv en gammal ungkarl,
som var nöjd med en enkel kammare och som aldrig hade
något behov av ökad komfort, men som dess starkare höll
på sitt ekonomiska oberoende. Och så förflöt hans liv utan
alla spännande tilldragelser.
Redan 1660, då hans första satir skrevs och — ehuru
blott i manuskript — blev bekant, började man att fästa
uppmärksamhet vid honom. Uppslaget var ej vidare
originellt — en imitation efter en av Juvenalis’ mest bekanta
satirer — men man slogs av versens elegans och även av
den för preciösernas tid skarpa naturalismen:
Je ne puis rien nommer, si ce n’est par son nom.
J’appelle un chat un chat, et Rolet un fripon.
Detta erinrade ju om fjolårets mest uppmärksammade
litterära tilldragelse, uppförandet av Les Précieuses ridicules.
Men få anade väl, att man här stod inför ett nytt skede i
den franska vitterheten, och det var ju förlåtligt, om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0210.html
