Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Kavaljerernas litteratur - Le Misanthrope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 THE rehearsal
Tyrannical love or the virgin martyr, The Conquest of Gra-
nada (från en roman av Scudéry) och Aurenge-Zebe (1675).
Att referera dem är nästan omöjligt — utom att det är
onödigt — och skulle i varje fall taga ett allt för stort
utrymme, ty handlingen i dem är den mest komplicerade
och oöverskådliga — vida mera än i den jämförelsevis enkla
Indian Emperor. Syftet är emellertid tydligt: att förena
det nationellt engelska dramat med den moderna franska
romaneska tragedien. Stridslarmet, andeuppenbarelserna m. m.
tog Dryden från det förra, rimmet, karaktärsteckningen och
händelseförloppet från den senare.
Men det var icke blott praktiskt, som Dryden framlade
detta estetiska program, utan han gjorde det ock teoretiskt,
särskilt genom sin Essay of Dramatic Poesy (1667). Diskus-
sionsämnet är det engelska eller det franska dramats före-
träde, och genom att giva essayen formen av ett samtal
mellan fyra vänner har Dryden undgått faran att själv
framlägga några allt för positiva åsikter. Det franska dramats
beroende av “reglerna“ både angripes och försvaras, utan
att Drydens språkrör gör något bestämt uttalande, ehuru han
här hyllar en friare uppfattning än fransmännens advokat.
Men däremot ogillar han det franska dramats skarpa åt-
skillnad på tragedi och komedi, och han håller särskilt på,
att slag o. d. böra framställas på scenen, ej blott berättas
av en tråkig och omständlig “budbärare“. Men å den andra
sidan försvarar han rimmet mot blankversens anhängare.
Ingenstädes tränger han dock på djupet, och han förstår
icke den egendomliga karaktären varken hos det franska
eller det engelska dramat.
Den framgång, som han hade med sina heroic plays, var
emellertid ej alldeles odelad, och män med smak kunde ej
undgå att inse deras brister. Hertigen av Buckingham gjorde
— med hjälp av några andra — dem också till föremål
för en rolig persiflage i komedien The Rehearsal (1671),
som ännu kan läsas med nöje, ehuru en stor del av anspel-
ningarna nu ej längre förstås och stycket onekligen lider
därav, att det ursprungligen var riktat mot Davenant, men
sedan ändrats för att passa in på Dryden. Uppslaget har
Buckingham antagligen fått från Molières Impromptu de
Versailles, ty det, som här skildras, är liksom hos Molière
en repetition till dessa bombastiska stycken, som av en kritisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
