Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Kavaljerernas litteratur - Komedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dylika, som Alceste utan tvekan skulle hava stämplat såsom
rena nidingsdåd.
För själva intrigen har Shakspere’s Trettondagsaftonen
föresvävat honom, och även Viola, en bland Shaksperes
skäraste kvinnogestalter, går här igen, men i en hemsk
travesti. Manly är ingen människokännare, och de två, på
vilka, han litat, en falsk vän, Vernish, och en dam, Olivia,
som han älskar, bedraga honom båda. Då han, efter att
hava lidit skeppsbrott, kommer tillbaka till England, finner
han, att de gift sig med varandra och plundrat honom på
hans förmögenhet. En ung, ädel flicka, Fidelia, som älskar
honom, har emellertid förklädd till gosse och utan att han
anar, vem hon är, följt honom på hans sjöfärd, och i honom
blir nu Olivia, ehuru gift med Vernish, förälskad. Med en
liderlighet utan like söker hon förföra den förmente
ynglingen. Manly får av Fidelia veta detta och beslutar att
hämnas. Jämte Fidelia infinner han sig om natten hos
Olivia, utan att hon märker, att han är med, går i mörkret
i Fidelias ställe in i sängkammaren, där han av hat skändar
den trolösa vännens trolösa hustru och återtar det
juvelskrin, han lämnat henne. Men sedan han avslöjat hela
sällskapet, kastar han hånande några ädelstenar till Olivia:
“Here, madam, I never left my wench unpaid!“ — Det var
Wycherleys uppfattning av Alceste! Och Shaksperes härliga,
kyska Viola? Wycherley låter henne vakta dörren, medan
Manly utför sitt attentat, och efter detta slutar stycket
därmed, att Fidelia får den belöning, som hon enligt
Wycherleys uppfattning förtjänade: hon blir maka till den
hederlige, rättframme Manly, “the plaindealer“, som nu botas
för sitt människohat.
Men Wycherley har nästan anspråk på att icke bliva
bedömd efter samma moraliska måttstock som andra författare.
Han har redan hunnit på andra sidan av gränsen för de
moraliska begreppen. Människorna i hans dramer följa blott
sina drifter. Då Vernish upptäcker Fidelia i Olivias bostad
och tror, att det är en av hustruns älskare, räddar sig
Fidelia genom att yppa sitt verkliga kön, men knappt har
Vernish fått veta detta, förr än han ögonblickligen vill
våldtaga henne. För Olivia har Celimène i Le Misanthrope
varit urbilden. Men av henne, vars fel blott var ytlighet
och begär att behaga och som städse förblev “une grande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
