Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Den religiösa folklitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beteende. Under de följande åren straffades han och hans
meningsfränder upprepade gånger, och till 1659 hade två
tusen av dem fått vandra till fängelset. Först efter
revolutionen erhöllo de 1689 religionsfrihet i England.
Den religiösa skalden bland denna tids folklige författare
var John Bunyan (1628—1688). Han var son till en
fattig kittelflickare, och den enda uppfostran, han erhöll,
var, att han i byskolan lärde sig läsa och skriva. Då
inbördeskriget utbröt, sattes han, ehuru blott sextonårig, in i
republikens armé, där han kvarstod under åtskilliga år, men
under denna tid var han dock icke särskilt religiös, ehuru
å den andra sidan de förebråelser för ett syndfullt liv, som
han sedermera riktade mot sig själv, icke hade någon annan
grund än den stränghet, med vilken han då bedömde alla
oskyldiga nöjen. Emellertid blev han “väckt“ och en ivrig
independentisk predikant. Vid restaurationen fick han vandra
i fängelse, och där satt han i hela tolv år. 1672 slapp
han lös, men blev ännu en gång några är därefter fängslad,
ehuru då blott för sex månader.
Både under fängelsetiden och då han var fri, utvecklade
Bunyan en oerhört flitig författarverksamhet. Men av hans
många böcker är det endast tre, som ägt någon livskraft.
Den första av dem, Grace abounding in the chief of sinners,
skrev han under den första fängelsetiden och skildrar här
sitt eget liv, sin väckelse och sin ånger — således en
självbekännelse av samma art som kväkarnes. Men hans
ojämförligt viktigaste arbete är The Pilgrim’s Progress, som han
författade, när han andra gången satt fängslad, och som
trycktes 1678. Den består av två delar, och i den första,
som är den egentliga, skildrar han Mr. Christians resa från
syndens stad till det Nya Jerusalem; den andra delen, som
beskriver, huru Mr. Christians hustru och barn företaga
samma resa, är blott en svagare upprepning av motivet,
men utan samma friskhet och samma entusiasm som i den
första delen. Det hela är en allegori, och boken börjar
nästan som The vision of Piers Plowman: “Då jag vandrade
genom denna världens öken, träffade jag på en jordkula
och lade mig där ned för att sova, och medan jag sov, hade
jag en dröm. Jag drömde, och si: jag såg en man, klädd
i trasor, stående med ansiktet bortvänt från sitt eget hem,
med en bok i handen och en stor börda på ryggen.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
