Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Den engelska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna metod var i själva verket densamma, som redan
Bacon förordat, men först genom Newton fick denna en
fast matematisk grundval, och det var i denna form, som
den engelska empirismen kom att inverka på 1700-talets
åskådningssätt.
Inom filosofien hade den matematiska metoden således i
Frankrike lett till rationalism, i England till empirism.
Rationalismen stred mot hela det engelska verklighetssinnet
och var innerst blott gammal skolastisk
begreppskonstruktion i matematisk förklädnad. Engelsmannen, i sin
diktning realist, var såsom vetenskapman empiriker.
Visserligen finnes ock inom denna tids engelska spekulation en
mystisk strömning, som kan spåras hos de s. k.
Cambridgeplatonikerna, hos kemisten Boyle, t. o. m. hos Newton,
men denna strömning, till vilken jag i det följande skall
återkomma, är dock ännu relativt svag, och det är
empirismen, som trycker sin stämpel på tiden. England var
det enda land, där sambandet med renässansen aldrig
avskurits, och man kan där följa en oavbruten linje från
Bacon till upplysningen. Bacons efterföljare Hobbes, som
ännu står på renässanssensualismens ståndpunkt, men med
en viss rätt också kan inordnas i upplysningsrörelsen, avled
först 1679, och redan nio år därefter, 1688, utkom —
visserligen ännu blott i utdrag och i fransk översättning —
Locke’s Essay concerning human understanding, som mer
än något annat arbete kan sägas inleda
upplysningslitteraturen. Genom en tillfällighet sammanfaller utgivningsåret
med den engelska revolutionen, som skapade ett nytt
politiskt program, vilket teoretiskt formulerades likaledes av
Locke och fick en avgörande betydelse för 1700-talet, och
med året för Perraults Parallèles, som betecknar avslutningen
av den franska klassiciteten. Från detta år kan man
således datera början till den nya stora kulturrörelsen, som jag
i nästa del av detta arbete skall söka skildra.
Under renässansen hade Italien varit den ledande
stormakten, under klassiciteten Frankrike, liksom förut under
medeltiden. Under upplysningen är det från England, som
uppslagen komma till alla de olika strömningar, som under
1700-talet bryta sig mot varandra. I stort sett blir
England nu för första gången ledande, men denna rangplats
maste dock delas med Frankrike, vars författare icke blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
