Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Den engelska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omvänt proportionellt till kvadraten på avståndet. Först nu
blev det full lagbundenhet i universum, det hela blev en
konstfull mekanism, och undret — avvikelsen från den
matematiskt fastslagna och genom erfarenheten bevisade
naturlagen — var hädanefter, åtminstone vetenskapligt, avskaffat.
Den stora upptäckten framlades i tryck i Philosophiæ
naturalis principia matematica, som utkom 1687, året före
den engelska revolutionen, och liksom denna åstadkom ett
fullständigt omslag i det politiska åskådningssättet,
åstadkom Newtons bok ett kanske ännu större i religiöst och
vetenskapligt. Men det är ett misstag att tro, att denna nya
åskådning med ens slog igenom. Newton själv var en
troende kristen, som icke drog ut några religiösa konsekvenser
ur den lag, han funnit, och till en början ställde sig även
vetenskapens representanter avvisande till gravitationsläran,
som ju stred mot den då gällande cartesianismens
“virvelteori.“ Och det var därför först på 1700-talet, särskilt
sedan Voltaire tagit saken om hand, som Newton fick en
så avgörande betydelse för det allmänna tänkandet.
Själva principen för en vetenskaplig forskning hade dock
med skärpa fastslagits av den store forskaren, och
1700-talet sökte blott att tillämpa den. I korthet var denna
princip, att den mänskliga kunskapens visshet blott sträcker
sig så långt, som erfarenhet och deduktion stämma samman.
Det, som ligger på andra sidan om denna gräns, är
fantasier och hypoteser. Att den härskande cartesianismen
lockats på villovägar berodde därpå, att Descartes’ analys
varit så ytterligt ofullständig, avfärdats i en handvändning
för att han skulle kunna börja med den syntes, som för
honom var huvudsaken och vars riktighet han aldrig genom
experiment kontrollerade. Hela tankebyggnaden vilade
därför på ett gungfly. Vill man lösa ett problem, kan detta
först ske efter en omfattande induktion, en noggrann
undersökning av hela materialet. En dylik analys leder ganska
säkert till en förklaring av fenomenen. Ty när man med
ledning av erfarenheten trott sig finna, varpå vissa fakta
bero, när man spårat en allmän lag, måste man draga nya
slutsatser ur denna och därvid ständigt genom experiment
pröva, om lagen står sig, således ånyo vädja till
erfarenheten. Leda då både analys och syntes till samma
resultat, har man nått en vetenskaplig sanning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
