Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Den engelska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
principfasta tories ej ansågo sig berättigade till något direkt
motstånd mot konungen, förmenade de sig å den andra sidan
ej heller vara skyldiga att stödja honom. Revolutionen
genomfördes därför så gott som utan svärdslag; den lika
fege som okloke Jakob tilläts att fly, och därmed var det
absoluta konungadömets saga i England all.
Det gällde nu för tories att förena teori och praxis, och
de första parlamentssessionerna efter Jakobs flykt göra
nästan intryck av akademiska disputationsakter, genom vilka
man sökte komma ifrån det obehagliga faktum, att man i
strid med den lära, som under årtionden förkunnats från
alla predikstolar i riket, dock avsatt den laglige monarken,
mot vilken varje motstånd var oberättigat. Till sist fattade
man ett beslut, vars skriande brist på logik Macaulay på
ett ypperligt sätt framlagt, men som just därför gick
igenom, att det förenade alla de rakt motsatta åsikterna:
emedan Jakob genom att bryta det ursprungliga fördraget
mellan konung och folk sökt omstörta rikets författning,
emedan han på jesuiternas och illasinnade personers råd våldfört
sig på grundlagarna och emedan han själv avlägsnat sig ur
riket, så hade han avsagt sig regeringen, och tronen var i
följd därav ledig. På den viktigaste punkten hade
emellertid whigpartiet segrat: tronen hade förklarats ledig, och
det tillkom nu landet att utse ny konung. Nu valdes
Wilhelm och Maria till konung och drottning.
Men parlamentet hade redan förut beslutat den s. k.
declaration of rights. Denna förklaring innehåller inga
nyheter, utan stadfäster blott folkets urgamla fri- och
rättigheter: att inga skatter skulle utan parlamentets medgivande
kunna utkrävas, att ingen stående armé kunde utan
parlamentets samtycke hållas under fredstid, att konungen ej
ägde rätt att dispensera från gällande lag o. s. v. Denna
förklaring upplästes för Wilhelm och Maria. Och först
därefter anhöll överhusets talman, att de ville mottaga
kronan. Härpå svarade Wilhelm: Vi mottaga tacksamt, vad
ni erbjudit oss, varjämte han tillade, att Englands lagar
ständigt skulle utgöra rättesnöret för hans handlingar.
Konungadömet med Guds nåde var därmed slut, och i
England hade nu en helt ny statsförfattningstyp uppstått:
det konstitutionella konungadömet. Det hade uttryckligen
fastslagits, att makten låg hos folket, representerat av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
