Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - De första engelska upplysningsfilosoferna - Locke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och han avslog därför alla de anbud, som gjordes honom
att mottaga några höga diplomatiska platser; i stället drog
han sig tillbaka till några vänner, i vilkas hus han vistades
till sin död 1704.
Det var först efter revolutionen, som han inför
allmänheten framträdde såsom författare. Hans Two Treatises of
Governement utkommo 1689, samma år hans brev om
toleransen — det första brevet hade, på latin, tryckts redan
1685. 1690 följde hans huvudarbete, An essay concerning
human understanding, 1693 hans Some thoughts concerning
education och 1695 hans Reasonableness of Christianity.
Den första avhandlingen om styrelsesättet avser att
vederlägga den skrift, som för kavaljerspartiet utgjort ett slags
politisk bibel, nämligen Filmers Patriarcha, som visserligen
skrivits redan före 1653, Filmers dödsår, men som i tryck
utkommit först 1680, då striden om tronföljden stod som
hetast. Grundtanken i Filmers statslära är, att
konungamakten är en direkt fortsättning av den patriarkaliska
myndighet, som Gud förlänat Adam. Den är således av Gudi
och fullkomligt oinskränkt. Att vederlägga dylikt nonsens
erbjöd naturligtvis ej någon större svårighet, och av vida
större intresse är därför den andra avhandlingen, där Locke
framlägger sin och whigpartiets uppfattning av statens väsen.
Uppgiften var närmast att försvara den engelska revolutionen,
och detta medförde en viss svaghet, ty Locke är här knappt
samme förutsättningslöse empiriker som i övriga skrifter.
Han är bunden av teorier, och han konstruerar, oberoende
av erfarenheten. I viss mån stöder han sig på och i viss
mån avviker han från Hobbes. Liksom denne utgår han
från ett naturtillstånd före statens tillkomst. Men han skiljer
sig från Hobbes däri, att enligt hans mening detta
naturtillstånd ej var alldeles rättslöst. Där fanns en naturens lag,
som tillförsäkrade varje individ personlig säkerhet, kroppslig
och andlig frihet samt även äganderätt. Samhällsfördraget
skedde just för att trygga dessa rättigheter, och därför
avstod individen icke — såsom i Hobbes’ statslära — från
dem. Den tvångsmakt, som han överlät åt samhället,
överlät han heller icke åt en monark, utan åt summan av alla
individer eller rättare: åt majoriteten av dem. Skulle en
regering ej respektera individernas rättigheter, hade dessa
därför rätt till motstånd. Men uppgiften var att så inrätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
