Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - De första engelska upplysningsfilosoferna - Locke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrelsen, att dylika slitningar förebyggdes, och denna
uppgift trodde Locke sig hava löst genom den
maktfördelningslära, som den engelska revolutionen i praktiken sökt
genomföra. Locke skilde på den lagstiftande, den verkställande
och den federativa makten, men var här påfallande
inkonsekvent. Enligt sin teori borde han hava överlämnat den
lagstiftande makten till en enda folkvald kammare, som var ett
uttryck för majoriteten. Men i stället delade han den på
ett underhus, på ett av ärftliga representanter sammansatt
överhus och i viss mån på konungen. Den verkställande
makten, som skulle tillämpa lagarna, tillerkände han ock
domsrätt, ehuru han på ett annat ställe — liksom senare
Montesquieu — skiljer på den verkställande och den dömande
makten. Hans maktfördelningslära är för övrigt även i
ett annat avseende mindre följdriktig, ty den tredje makten,
den federativa — som avsåg utrikespolitiken, krig och fred
— ansåg han sig i praktiken ej kunna skilja från den
verkställande. Båda utövas i hans statslära av konungen.
Men ehuru Lockes statslära var ganska inkonsekvent,
smakade av den “metafysiska“ konstruktion, han eljest så
avskydde, och blott var ett försök att teoretiskt bevisa
befogenheten av det statsskick, som skapats av den engelska
revolutionen, fick denna teori likväl ett ofantligt inflytande,
särskilt — sasom Boethius anmärker — på “de amerikanska
kolonierna med deras starka independentiska traditioner. Det
var i Lockes statslära, som rättsgrunden till befrielsekriget
söktes. Att skatter utkrävdes av kolonisterna utan deras
samtycke, förklarades vara en kränkning av property och
sålunda berättiga till revolutionärt motstånd trots det engelska
parlamentets författningsenliga beskattningsrätt. I den
Jeffersonska oavhängighetsförklaringen går Lockes tankegång
ordagrant igen.“ Och Boethius påpekar ytterligare, att Lockes
tankar ligga bakom också den franska revolutionens
Declaration des droits de l’homme samt en mängd moderna
grundlagar.
Vida mera till sin fördel framträder Locke i breven om
toleransen. För det första i språket, som är ett bland de
första proven på en klassiskt god engelsk prosa — klar,
praktisk, flärdlös och populär, kanske något pedagogiskt
omständlig, men hela tiden buren av en förlösande common
sense. För det andra är Locke här obunden av faktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
