Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
- De första engelska upplysningsfilosoferna
- Shaftesbury
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SHAFTESBURY
Trots det att Locke kan betraktas såsom
upplysningsrörelsens egentlige primus motor, fanns också hos honom,
såsom vi sett, ett visst mystiskt, platonskt inslag. Vida
starkare kommer detta fram hos hans lärjunge, lord
Shaftesbury, och han kan med fog betraktas såsom den
tänkare, från vilken den med upplysningen kämpande
strömningen inom 1700-talets kultur utgår. Icke blott den
nyantika riktning, som mera medvetet framträder med
Winckelmann, Goethe och de andra nyhumanisterna, återgår till
uppslag, som han givit, utan ock den rikare, känslobetonade
diktning, som bryter sig mot upplysningens förståndsbildning.
Den unge Antony Ashley Cooper, som 1699 efterträdde
sin far som lord av Shaftesbury, var i bästa mening typen
för en finbildad engelsk aristokrat. Men så hade han också
haft Locke till guvernör. Emellertid blev hans uppfostran
mera klassisk än den, som Locke ansåg nödig för en engelsk
gentleman. Shaftesbury hade nämligen till lärarinna fått
en dam, som flytande talade latin och grekiska, och lärjungen
blev därför lika förtrogen med dessa språk som med
modersmålet. Tack vare det att han först lärde sig tala grekiska,
stannade han icke som de flesta andra samtida vid glosan
och grammatiken, utan trängde verkligen in i den grekiska
kulturens eget väsen — den förste representanten för detta
ganska talrika släkte av helleniserade engelsmän. Ty trots
det att den engelska nationalkaraktären förefaller så
olikartad mot den grekiska, är det dock intet annat folk, som
kan uppvisa så många kulturpersonligheter, som verkligen
lyckats att assimilera äkta helleniskt åskådningssätt med
modernt. Men Shaftesbury själv ville minst av allt gälla
såsom lärd, utan blott såsom engelsk gentleman. Han
avskydde pedanteriet, skrev inga avhandlingar, utan essayer,
dialoger, brev, reflexioner o. d., som han sedan samlade och
utgav under titel: Characteristics of Men, Manners, Opinions,
Times (1711). I det politiska livet deltog han föga, ehuru
han hade plats först i underhuset, sedan i överhuset.
Däremot reste han mycket, till en del för att söka ett mildare
klimat än Englands. Men hans hälsa var bräcklig, och vid
blott fyrtiotvå års ålder avled han i Neapel 1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0046.html
