- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
31

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - De första engelska upplysningsfilosoferna - De engelska fritänkarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drifternas fria spel, som den mänskliga utvecklingen främjades.
I en särskild avhandling On Charity and Charity Schools
hånar han ned altruismen med en brutalitet, som röjer, att
hans ungdom infallit under Wycherleys tid. Fattigdom och
okunnighet kunna ej försvinna, och skulle de göra det, vore
detta en verklig olycka. Utan ett proletariat vore ingen
handel och inga fabriker möjliga!

Synpunkten för Mandeville var dock knappast den
filosofiska, utan den ekonomiska, och i själva verket utvecklar
han blott mera hänsynslöst det program, som 1600-talets
merkantilism sökt genomföra. Är var och en belåten, saknas
den viktigaste sporren till all utveckling; det är nöden, som
tvingar varje individ till största möjliga arbete för att kunna
existera och som till sist skapar bättre levnadsförhållanden
för alla. Lyxen, som bereder en mängd arbetstillfällen, är
därför ej av ondo, ej ens lasterna, ty även de främja denna
ekonomiska kraftutveckling. Något direkt försvar för lasten
ville Mandeville härmed nog ej framlägga, och hans dikt är
snarast ett uttryck för den krassa utilism, som är en bland
de mest framträdande strömningarna hos tiden. Den är ock
en realistisk motsats till Shaftesburys högstämda idealism,
och Mandeville visar verkligen upp bristen i den helleniserade,
aristokratiske tänkarens ideal. Den estetiska harmoni, som
för Shaftesbury är livets mål, kan i lyckligaste fall blott nås
av samhällets överklass, och hans filosofi är en filosofi för
lorder, ej för massan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free