Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Pope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgerligt liv, trots det att han i sina brev och dikter ej
skyr slipprigheter och förtroligt umgicks först med Wycherley
och sedan med Bolingbroke. Kär hade han aldrig varit.
Några vänner hade han knappast haft, utan gick helt upp
i en enda lidelse: litteraturen. Men även denna passion
mynnade ut i en nästan naiv egoism. Ty i själva verket
kämpade han mindre för en klassisk engelsk litteratur än
för sitt eget litterära rykte. För att nå detta, ryggade
han ej tillbaka för något, förfalskade sina egna brev och
gav osanna uppgifter, genom vilka han kom att framstå
såsom ett vida större underbarn än han verkligen var.
Men även om man stryker hans egna tvivelaktiga
uppgifter, var han en ovanligt brådmogen yngling. Hans idol
var Dryden, och det var dennes versifikation han framför
allt ville tillegna sig. Han lyckade även, ty redan i de
första försök, han publicerade, är hans diktion minst lika
god som mästarens. Dessa första försök voro blott rena
formövningar, men såsom sådana — om ock endast ur den
synpunkten — så pass fulländade, att man kan förstå det
rykte, som tjuguettåringen vann. Redan 1709 trycktes
nämligen hans Pastorals, som åtminstone delvis eller i utkast
voro skrivna fyra år förut, då Pope endast var sjutton år.
Förebilden är Vergilius’ Bucolicon, men herdevärlden har
här blivit mera konventionell, t. o. m. mera konventionell
än i Fontenelles ungefär samtidiga pastoraler, som också
hörde till Popes förebilder, och skall man döma efter detta
specimen, stod Pope vida närmare till barocken än till den
franska klassiciteten. Pope har t. o. m. den smaklösheten
att låta ett par antika herdar prisa moderna engelska poeter
såsom Waller och Granville. Icke blott herdarna utan ock
naturen är konventionell, ehuru Pope avsett att skildra de
fyra olika årstiderna och därför efter dem indelat poemet i
fyra avdelningar. Men ehuru han ända sedan sin barndom
bott på landet, hade han ej den ringaste blick för den
engelska naturen. Här, liksom annars, har han lånat sin
uppfattning ur böcker, och pastoralernas bakgrund är därför
ett stiliserat antikt landskap.
Samtidigt skrev han såsom ett slags kommentar, A
Discourse on pastoral poetry, som är ytterst karaktäristisk för
honom, ehuru den i huvudsak är ett plagiat från Fontenelle.
Han börjar med en sats, som återfinnes i renässansens alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
