Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Swift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomster, 230 pund om året, att han nödtorftigt kunde
draga sig fram utan att behöva leva såsom nådehjon i de
högadliga familjerna. Efter all sannolikhet ingick han i
kyrkans tjänst av verklig övertygelse. Han berättar själv,
huru han blev präst. Han hade beslutat att icke bli det
för levebrödets skull. Men så erbjöd Sir William Temple
honom en plats i den civila förvaltningen med 120 punds
lön. Swift avslog anbudet. Men nu — då han kunde få
sin utkomst utan att behöva ingå i kyrkans tjänst — lät han
prästviga sig och mottog ett mindre prebende, som han
likväl strax därefter avsade sig till förmån för en vän. En
mängd uppgifter från hans umgängeskrets stämma överens
däri, att han var uppriktigt religiös. Men denna religiositet
var av en för Swift egendomlig art. Det drag hos honom,
som först föll i ögonen, var hans oerhörda brutalitet, men
i en punkt var han blyg, finkänslig och försynt. Hans
innersta själsliv fick icke “skrynklas ned av obekanta
händer“, och dit hörde ock hans religiositet. Den behöll han
för sig själv och ståtade icke med den i det yttre. En av
hans bekanta, som vistats sex månader i hans hus, berättar,
att han först efter denna tid upptäckt, att Swift varje dag
i sitt enskilda rum förrättade andakt med sitt husfolk. Denna
läggning gjorde honom till en avgjord högkyrkoman, ty av
hela sitt hjärta hatade han de frikyrkliga, i vilkas
helighetslater han endast såg dumhet, skenhelighet och andligt
högmod. Denna högkyrklighet eller — vilket för Swift var
detsamma — detta hat mot dissenters blev ock en
bestämmande faktor i hans politiska partitagande.
Det lägre engelska prästerskapet var oerhört illa avlönat.
Men Swift kunde ju tänka sig, att han med sin begåvning
skulle stiga till de högre värdigheterna, vid vilka inkomsterna
däremot voro synnerligen rika. Man kunde därför tro, att
ekonomien spelat in vid hans val av levnadskall. Ty det
hör också till Swifts karaktäristik, att han var fruktansvärt
snål — men också detta på sitt originella sätt. Han kunde
föra ett förfärligt oväsen över någon bagatellutgift, hans
bord, när han såg gäster hos sig, lär hava varit ytterst
spartanskt, och han höll på, att gästerna icke åto och drucko
för mycket. Men detta är blott den ena sidan av saken.
Av sina aldrig stora inkomster använde han blott en
tredjedel för eget behov, en tredjedel gav han åt de fattiga —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
