Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Defoe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 DEFOES BIOGRAFI
ningssätt företer så pass stora likheter, att man har tvistat
om, huruvida vissa anonyma ströskrifter varit av den ene
eller av den andre. Och för det tredje voro bägge bety-
dande journalister. Vad Defoe beträffar, är denna journa-
listiska läggning själva grunddraget i hans intelligens. Det
är något modernt, amerikanskt hos honom, som stöter oss
efterblivna européer tillbaka, han är typen för en energisk,
intelligent underklassare utan någon finare kultur, frikyrklig
och med mycket breda hedersbegrepp samt i följd därav
utrustad med stor talang att reda sig i det politiska och
ekonomiska hasardspelet. Han lyckades också en tid att
dupera sina biografer, och länge framställde man honom så-
som den barnafromme författaren till Robinson Crusoe, så-
som en religiös och varmt frisinnad man, en martyr för
sin övertygelse. Men tyvärr har den vackra bilden betyd-
ligt grumlats av några upptäckter, som man gjort i hans
brev till olika ministrar, ehuru — det måste å den andra
sidan framhållas — dessa brev dock böra ses mot bak-
grunden av hans egen samtid. Ty först så kan man göra
honom full rättvisa. Den moraliska reaktionen mot kavalje-
rernas råhet och puritanernas hyckleri var ännu tämligen
ny, hade alls icke genomträngt hela samhället, och särskilt
voro de politiska hedersbegreppen ännu mycket svagt ut-
vecklade. Jämförd med sina samtida var Defoe därför icke
något svartare får än de flesta andra.
Daniel Roe, som han egentligen hette — ty först vid
fyrtio års ålder började han skriva sig Defoe — var son
till en presbyteriansk slaktare och föddes i London 1659
(ej 1661). Meningen var, att han skulle bli frikyrkopredi-
kant, och vid fjorton års ålder sattes han ock i en läro-
anstalt, där dylika utbildades. Skolan tyckes hava varit god,
och förmodligen var det där, som Defoe lade grunden till den
icke blott andliga utan ock världsliga vishet, som han sedan
utvecklade. Men någon lärd bildning förvärvade han aldrig,
kom aldrig att betraktas såsom jämlike till Swift, Addison
eller Pope, stod alldeles utanför deras krets, “en halvherre“,
med vilken de ej ville umgås, eller — för att begagna Swifts
ord om honom — “en obildad karl, vars namn jag glömt“.
Emellertid slog Defoe predikantplanerna ur hågen och valde
i stället ett praktiskt levnadsyrke. Tyvärr känner man intet
med visshet om hans liv under dessa ungdomsår, kort efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
