- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
94

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Defoe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bankreformer, försäkringsanstalter, sparkassor m. m. Men
så nya, som man en tid ansåg, voro dessa idéer icke; de
lågo i luften, hade redan framställts av andra, och Defoe
hade blott förtjänsten av att i koncentrerad form framlägga
detta liberala program.

Emellertid kom konung Vilhelms uppmärksamhet att fästas
vid honom, och under de sista åren av konungens liv kan
Defoe betraktas såsom hans språkrör inom pressen. Även
Essay on Projects återger nog i flera fall idéer, som den
praktiske, framsynte monarken ville genomföra, och andra
ströskrifter förfäkta direkt konungens politik, såsom en skrift
till förmån för en stående armé, andra för Englands
ingripande i det spanska tronföljdskriget m. fl. Men att det
skulle hava rått något slags vänskap eller förtrolighet mellan
Vilhelm och Defoe — såsom den senare antyder — kan
naturligtvis ej antagas. Defoe var blott en underordnad och
betalad litterär hantlangare. Men med all sannolikhet träffade
han ofta konungen, då han mottog sina instruktioner, och
den förtrogenhet, han röjer med den samtida politiken, här-
rör nog till en del från dessa samtal, ty Defoe hade en
otroligt snabb uppfattning. Utan tvivel var det av verklig
övertygelse, han gick konungens ärenden, och denne bör
också hava varit tacksam för Defoes hjälp. Vilhelm var
såsom holländare ganska impopulär hos sina engelska
undersåtar, men genom sin versifierade ströskrift The trueborn
englishman fick Defoe opinionen att vända sig.
Engelsmännen själva voro ju, såsom han här visar upp, ett blandfolk
av britter, romare, saxare, danskar och normander, det var
deras styrka, och kunde man då förebrå konungen, att han
var av holländsk börd? Det kraftiga, folkliga, ganska
ohyvlade framställningssättet gjorde både författaren och konungen
populära bland massan. På några dagar lär skriften ha sålts
i 80,000 exemplar, och enligt egen uppgift skall Defoe på
den hava förtjänat över 1,000 pund.

Då Vilhelm 1702 dog, befann sig Defoe därför i goda
omständigheter, och han var redan en bland Englands mest
inflytelserika publicister med en klar, praktisk och för
massans fattningsgåva avpassad stil, något av en Swift, om än
utan dennes verkliga snille. Men så fortsatte han på egen
hand sin journalistik, och det blev hans olycka. 1702 utgav
han en satir, The shortest way with the dissenters. Skriften

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free