Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Le Sage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIL BLAS 145
grundligt studerat, från romaner som Guzman de Alfarache,
som han översatt, Marcos el Obregon, Lazarillo de Tormes
m. fl., från noveller av Guevara, dramer m. m., och dess-
utom hade han läst flera resebeskrivningar såsom Mad. d’Aul-
noys, vilken ger en förträfflig kulturskildring. Detta var hans
material för formen, för tonen i det hela. Men själva upp-
finningen, sättet att berätta, karaktärsteckningen o. s. v. —
allt detta är hans eget, och det är dock detta, som är det
väsentliga, ty att några enstaka motiv här och var kunna
visas vara lånade, betyder ju intet.
Början av Gil Blas skiljer sig till uppränningen föga från
de spanska picareska romaner vi redan känna. Det nya in-
skränker sig till de intryck, författaren tagit från La Bruyères
karaktärsteckningar. Men huvudvikten lägges liksom i de
spanska förebilderna på de växlande äventyren och de lika
växlande miljöskildringarna, och först i arbetets senare del
sväller det hela ut till en roman i mera modern mening.
Hjälten, Gil Blas, är son till en fattig stallmästare i den
lilla staden Oviedo och uppfostrad på bekostnad av sin mera
burgne onkel, kaniken Gil Perez. Men om hans barndom få
vi ej mycket veta, och boken börjar egentligen med hans
resa till Salamanca, där han skall inskrivas såsom student.
Någon skildring av hans karaktärsegenskaper, hans lynne
och hans begåvning ger Le Sage heller icke, vilket väl sam-
manhänger därmed, att romanen liksom hos Defoe har for-
men av en självbiografi. Med Gil Blas’ psykologi göra vi
därför blott så småningom bekantskap.
Till en början visar han sig fullkomligt oerfaren med
världen, är godtrogen och fåfäng, och blir därför narrad
av den första parasit, som smickrar honom. Till Salamanca
skulle han emellertid aldrig komma. På vägen råkar han
ut för ett rövarband, som tar honom till fånga och för
honom till sin håla, där han först blir ett slags passopp åt
banditerna och sedan av dem tränas för landsvägsrövarens
yrke. Men ehuru han just icke lider av någon moralisk fin-
känslighet, bjuder yrket honom emot; han rymmer därför och
befriar samtidigt en rik dam, som banditerna tagit till fånga.
Av tacksamhet skänker hon honom en betydande penning-
summa, och frågan är nu, om Gil Blas skall fortsätta sin
avbrutna resa till det lärda Salamanca. Men — berättar han
själv — i stället att köpa mig en djäknerock, skaffade jag
Schilck. Allmän litteraturhistoria. V. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
