Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Le Sage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LE SAGE SOM ROMANFÖRFATTARE 153
tryckas. Han kunde skriva om hertigen av Lerma, men
näppeligen om kardinal Dubois, och han valde därför den
kloka utvägen att giva en bild av la regence under spansk
förklädnad. Namnen och nästan alla biomständigheter äro
olika, men i huvudsak återfinna vi regentens och Dubois’
system i hertigen av Lermas, och även Olivarez’ regemente
har en viss likhet med kardinal Fleurys. Dubois själv var
en dylik betjäntnatur som Gil Blas. Han hade börjat nä-
stan såsom Gil Blas, såsom en fattig lärare, men hade både
genom sin begåvning och sin frihet från moraliska skrup-
ler slutligen stigit till premiärminister, och hans regering
med dess korruption, dess mutsystem, dess förstörda stats-
finanser, dess moraliska nihilism var i de stora dragen all-
deles densamma som det lakej- och mätressvälde, som Le
Sage skildrar, ehuru han förlagt det till Spanien. Då Gil
Blas råkat i olycka, bryr sig ingen om honom, och minis-
tern själv har alldeles glömt honom. Men Scipion vet råd.
Han känner en kammarjungfru hos kronprinsens forna
amma; kammarjungfrun lägger sig ut hos amman, amman
hos kronprinsen och kronprinsen hos konungen med den
påföljd, att Gil Blas blir fri. Men detta är ju att i en
anekdot karaktärisera hela 1700-talets franska system.
Le Sage är framför allt realist, och i hans roman får man
ett galleri av olika människor, samhällsklasser och levnads-
förhållanden, som erinrar om Balzac. Även det föregående
århundradets stora författare hade varit realister. Men Le
Sages realism är den nya tidens. Klassicitetens hade varit
av en annan art; den hade sökt att få fram det allmänmänsk-
liga, Le Sage däremot snarast det olikartade, individuella.
Kompositionen i hans roman är också en annan än i klassi-
citetens tragedi och roman. Där hade man rört sig med
så få personer som möjligt och blott inom en enda värld.
Hos Le Sage däremot vimlar det av gestalter, och han
söker att teckna alla olika sociala sfärer. Brytningen med
klassiciteten är här därför så skarp som möjligt. Men i ett
avseende visar Le Sage, att han lärt av den föregående
storhetstiden. Det må vara sant, att intresset för äventy-
ren även i Gil Blas ännu går framför intresset för psyko-
logien. Men det oaktat är Le Sage en ypperlig människo-
skildrare.
Hans läromästare var här La Bruyère, och i Le Sages
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
