Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Komedien - Destouches - Nivelle de la Chaussée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 16 NIVELLE DE LA CHAUSSÉES BIOGRAEI
hjärta“, som sedan skulle få en så stor betydelse i dikt-
ningen och som skulle bliva en ursäkt för alla avvikelser
från den borgerliga moral, på vilken Destouches ännu höll.
Med detta nya inslag förändras lustspelets hela karaktär.
Kvickheten och den drastiska, uppsluppna komiken ersättas
nu så småningom — redan hos Destouches — av de upp-
byggliga, moraliska föredragen, skrattet får vika först för en
sentimental medkänsla, men snart för rena tårefloder, gestal-
terna bli icke längre roliga, utan upphöjt ädla personlig-
heter eller åtminstone omvända syndare — redan i Le
Glorieux överflöda dessa ädla gestalter. Samtidigt med den
ökade känslosamheten sviker den dramatiska talangen. Med
de tre enheterna hade Destouches mycket svårt att reda sig.
Ariste, som vill hålla sitt giftermål hemligt, bor i samma
hus som hustrun, och greve de Tufière hos sin blivande
svärfar.
Estetiskt sett beteckna Destouches’ lustspel således ej
något framsteg. Men litteraturhistoriskt båda de en ny
stils födelse.
NIVELLE DE LA CHAUSSÉE
Endast några få år efter Destouches’ första framträdande
togs steget fullt ut, och på Comédie attendrissante följde
Comédie larmoyante. Dess skapare var Nivelle de la Chaussée,
och vilka fel han än må hava haft, har han likväl en för-
tjänst — att hava givit nya uppslag.
Eödd 1694 och död 1754 tillhörde han en rik finans-
familj. Men han hade smak för litteraturen, och utan att
av naturen vara ämnad till poet, slog han i alla fall igenom
och blev en — visserligen omstridd — modeförfattare, väl
därför att han förstod att hos samtiden anslå strängar, som
vibrerade. Ehuru han i sitt privata liv visst icke hyllade
några rigoristiska principer, framträdde han i sina dramer
såsom en moralens härold, och det skapade hans popularitet,
ty trots det att libertinismen från la regence ännu levde
ett friskt liv, hade en rent motsatt strömning, ett senti-
mentalt svärmeri för “dygden“, nu kommit på modet.
Dessa båda riktningar stodo då icke till varandra i samma
skarpa motsatsförhållande som i våra dagar, och hos flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
