Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Tragedien - Crébillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRAGEDIEN
Komedien hade under 1700-talets förra del så småningom
avlägsnat sig från Moliere i riktning mot det drama, som
sedan blev 1800-talets. Tragedien däremot förefaller, trots
alla ansatser, troget stå kvar på 1600-talets ståndpunkt.
Själva trodde också tragediförfattarna, att de voro Racines
lärjungar. Men i själva verket bröto alla alldeles avgjort
med klassiciteten, och en grupp av dem sjönk tillbaka i den
barock, ur vilken Racine sökt höja tragedien. Lika litet som
man utanför Frankrike — i England, Tyskland, Sverige —
förstod den djupaste innebörden av klassicitetens program,
lika litet förstods detta av Racines egna landsmän. Icke
heller de kunde skarpt skilja på klassicitet och barock. Man
bibehöll visserligen den rent yttre apparaten — de tre en-
heterna o. s. v. — men man hade icke känsla för det nya
och banbrytande i Racines tragedi: den klara, enkla hand-
lingen, som ständigt varit en inre, icke en yttre, den fina
psykologien, sanningen, friheten från preciositet. De tragedi-
författare, som jag här avser, fortsatte därför icke Racines
diktning, utan mönstren blevo i stället Corneilles senare
barockdramer och Quinaults romaneska tragedier.
CRÉBILLON
Såsom exempel kunna vi taga den mest berömde tragedi-
författaren före Voltaire, nämligen Prosper Jolyot Crébillon
(född 1674, död 1762), vars Rhadamisthe et Zénobie upp-
fördes 1711. Crébillon har här upptagit Corneilles teori,
att handlingen i en tragedi måste vara “extraordinaire,
illustre et invraisemblable“. I detta fall torde “osannolik-
heten“ ej kunna överträffas: huvudpersonerna, som man trott
vara döda, visa sig i själva verket vara vid liv, far och son
äro rivaler, fadern dräper sin son, mannen sin hustru. Hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
