Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Tragedien - Crébillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RHADAMISTHE ET ZÉNOBIE 22 3
lingen är vidare till ytterlighet inkrånglad, mera än i Cor-
neilles Rodogune, och författaren behöver bägge de första
akterna att framlägga blott själva förhistorien, vilket sker
på det vanliga sättet, att de båda huvudpersonerna i långa
monologer för var sin “förtrogna“ berättar hela historien.
Mithridate, konung av Armenien, och Pharasmane, konung
av Iberien, äro bröder, och vid den förres hov uppfostras
Rhadamisthe, Pharasmanes son, vilken förälskat sig i Mith-
ridates dotter Zénobie. Men den grymme och äregirige
Pharasmane ville bemäktiga sig broderns rike, Mithridate
sökte hjälp hos parternas konung, Tiridate, och såsom er-
sättning lovade han honom Zénobies hand. Rhadamisthe,
som är lidelsefullt förälskad i Zénobie, störtar i sin förbitt-
ring Mithridate från tronen, mördar honom, bemäktigar sig
Armeniens krona, tillbakaslår Pharasmane och gifter sig
med Zénobie. Men folket gör uppror, han nödgas fly och
mördar på vägen — efter vad han tror — Zénobie, på det
att hon icke skall falla i Tiridates hand. Emellertid har
Zénobie samma sega livskraft som hjältinnorna i Madeleine
de Scudérys romaner, kvicknar till och kommer till Medien,
där hon sedan vistas i tio år. Efter vad hon tror är hon
änka, ty hon hade hört, att den grymme Pharasmane dödat
Rhadamisthe. Men så hade Pharasmanes andre son, den
ädle Arsame, erövrat Medien och såsom byte tagit Zénobie,
som emellertid antagit ett falskt namn och kallar sig Isménie.
Då det hemska dramat börjar, befinner sig Zénobie vid
Pharasmanes hov — tyvärr i en mycket olycklig situation,
ty Pharasmane har kastat sina blickar på henne och vill
göra henne till sin gemål. Hon däremot, som vet, att
Pharasmane är hennes svärfar, älskar Arsame, som ägnar
henne en ridderlig dyrkan.
Denna berättelse upptager första akten. I den andra
kommer Rhadamisthe med sin historia. Han har naturligt-
vis icke blivit dödad. Han hade blivit svårt sårad, men
räddats av en romersk trupp, och nu kommer han — ehuru
under ett falskt namn — såsom romarnas sändebud till
Pharasmane för att bjuda denne att avstå från Armenien,
över vilket land den romerske ståthållaren hemligen lovat
att göra honom till konung, under det att armenierna själva
önska få Arsame. Men emellertid misstänker Rhadamisthe,
att romarna endast vilja bedraga honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
