Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Montesquieu - Den nya estetiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUBOS 309
teorier. Men att ha satt rörelsen i gång, är Montesquieus
förtjänst; frågan, när det av Ludvig XIV skapade enväldet
skulle störtas, hade nu blivit blott en tidsfråga.
DEN NYA ESTETIKEN
1700-talet skapade ock en i viss mån ny vetenskap:
estetiken. Renässansen och klassiciteten hade väl givit en
mängd praktiska regler, även några allmänna synpunkter,
men hade förkunnat dem fullkomligt dogmatiskt utan att
söka vetenskapligt styrka dem eller bringa dem i något
enhetligt system. Detta skedde först genom abbé Dubos, som
1719 utgav Réflexions critiques sur la poésie et sur la
peinture.
Klassicitetens frejdade smaklärare Boileau hade varit en
yngre samtida till Descartes, och han var rationalist som
denne. Väl var hans utgångspunkt realistisk, men hans
skönhetslära mynnade dock ut i en avgjord idealism. Skalden
skall efterbilda naturen, men icke naturen med alla dess
tillfälligheter, utan naturen i dess renhet och sanning, och
kriteriet på, att han det gjort, har han i diktverkets över-
ensstämmelse med de antika. Med 1700-talet börjar emeller-
tid, såsom vi redan sett, en annan riktning göra sig gäl-
lande, till en början utan att vara stödd på några teorier.
Skalden skall återgiva verkligheten sådan den är, icke stili-
serad, icke renodlad, utan med de karaktärer, som Boileau
ansåg tillfälliga. Uttryck för denna nya realism hava redan
funnits i det tidigare 1700-talets romaner och lustspel. Och
denna allmänna dragning åt ren naturalism främjades helt
naturligt av den Lockeska sensualismen, som nu började
träda i stället för Descartes’ rationalism. För klassiciteten
hade diktverket uppfattats av förnuftet, för den nya tiden
uppfattades det med sinnena, och det var denna förändring
i den filosofiska spekulationens karaktär, som framkallade
det första försöket i modern tid att bygga en smaklära
på en enda, allmän princip.
Jean Baptiste Dubos (1670—1742) utgår från den njut-
ning, som åskådarne, trots allt, dock erfara vid avrättningar,
tjurfäktningar och dylika blodiga föreställningar, likaså vid
hasardspel, och frågar så efter orsaken, Varje njutning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
