Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Richardson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 RICHARDSONS BIOGRAFI
se, under denna tid nästan kan sägas ligga i själatåg. Den
engelska romanens första blomstringstid var ganska kort,
blott omkring ett fjärdedels århundrade. Pamela skrevs
1740, och under samma årtionde framträdde Fielding och
Smollet. Men redan på 1760-talet slutar det yngre släktet
av romanförfattare, Sterne och Goldsmith. Sedan dröjde
det ända till Walter Scott, innan en engelsk roman uppstod
på nytt.
Richardson, som var född 1689, tillhörde den lägre medel-
klassen. Fadern lär hava varit snickarmästare, och sonen
skall i skolan blott hava lärt sig räkna, skriva och läsa;
något främmande språk kunde han icke. Då han var femton
eller sexton år måste han börja att försörja sig själv och fick
plats hos en boktryckare, där han från lärpojke och sättare
slutligen vid trettio års ålder avancerade till mästare; två
år sedan han blivit sin egen, gifte han sig med sin gamle
husbondes dotter. Sedan förflöt hans liv utan alla märkliga
händelser, han var en strävsam och hederlig hantverkare,
litet fåfäng och självbelåten, hade den engelska medelklassens
i det hela sunda, men ganska bornerade moral och religion,
blev smått burgen och avled till sist av slag 1761.
Att han kom att icke blott trycka andras böcker utan
även skriva egna berodde, efter vad det förefaller, på en
tillfällighet. Han tyckes hava haft en livlig fantasi och
skall redan i skolan hava roat kamraterna med sina berät-
telser, och vidare var han en fanatisk brevskrivare. Det
var den senare egenskapen, som lockade honom, då han
redan var en femtioårs man, in på författarbanan. Två
förläggare, Rivingtonoch Osborn, uppmanade honom näm-
ligen att för dem författa ett slags brevställare eller
“brev i vanlig stil om sådana ämnen, som kunde vara till
nytta för läsare på landet, vilka själva icke voro i stånd
att sammansätta dylika“. Det gjorde Richardson, och så
tillkom hans Letters written to and for particular friends
on the most important occasions, directing not only the
requisite style and forms to be observed in writing familiar
letters, but how to think and act justly and prudently in
the common concerns of human life — dylika långa titlar
gav Richardson alla sina arbeten. Men medan han höll på
med denna brevställare, fick han en annan idé. I denna
hade han ock insatt ett par brev till några unga, vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
