Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Richardson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLARISSA 325
Innehållet i den vidlyftiga romanen är i korthet följande.
Den förmögna godsägarfamiljen Harlowe, som hjältinnan till-
hör, är till ytterlighet osympatisk. Fadern är en brutal
tyrann, som ej tål några motsägelser, som redan fullkomligt
kuvat sin hustru och som av barnen fordrar blind lydnad.
Sonen är lika brutal, girig och småsinnad, dottern Arabella
elak och avundsjuk på sin yngre och vackrare syster Clarissa,
som alla dessutom hata, emedan hon blivit farfaderns universal-
arvinge. Ty girighet är hos familjen Harlowe ett lika
konstitutivt drag som brutaliteten. Så anmäler sig en ung
gentleman, Mr. Lovelace, i familjen såsom friare till Arabella.
I själva verket berodde anbudet på ett missförstånd och
avsåg Clarissa. Men Lovelace förstår trots den obehagliga
situationen likväl att spela sina kort så väl, att Arabella,
som ingenting högre önskar än att bliva Mrs. Lovelace, i
överilning ger honom en korg, och Lovelace anhåller nu
efter någon tid om Clarissas hand. Men James Harlowe,
brodern, som ända sedan studenttiden dödligt hatat Lovelace,
sätter sig däremot, den försmådda, svartsjuka Arabella na-
turligtvis också och likaså fadern. Det kommer till en duell
mellan James Harlowe och Lovelace, som ridderligt skonar
sin motståndare, men som icke dess mindre utsättes för en
följd av förolämpningar från familjen Harlowe, till vilken
han därför fattar ett ursinnigt hat. Och samtidigt börja
förföljelserna mot den starkare Clarissa, som man vill tvinga
till ett äktenskap med en fullkomligt ovärdig friare, Mr.
Solmes. Hon ber och bönfaller, men intet hjälper, hon er-
bjuder sig att avstå från sin förmögenhet — lika litet.
Familjen liknar, såsom Taine anmärker, ett koppel jakthundar
efter en stackars hind, vilda, brutala och blodtörstiga. Men
trots sin vekhet är Clarissa lika viljestark, och då intet annat
hjälper, beslutar hon att rymma. Olyckligtvis råkar hon
därvid genom ett förräderi av Lovelace i dennes våld, han
lovar att bliva hennes beskyddare, men begagnar sin ställ-
ning till att söka förföra den värnlösa Clarissa. Hon röjer
likväl även nu samma viljestyrka och motstår alla hans för-
sök. Då intet annat hjälper, ger Lovelace henne en sömn-
dryck och våldtar sedan sitt offer. Clarissa dör av sorg,
och Lovelace stupar i en duell med Clarissas kusin, den
ädle överste Morden.
De två huvudpersonerna höra onekligen till århundradets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
