Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Fielding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOSEPH ANDREWS 337
en opraktisk lärd med särskilt svärmeri för Aiskhylos, men
med djup okunnighet om något så modernt som tidningar.
Hans kunskaper borde hava kvalificerat honom för ett
biskopsstift, “men så hade han också vid femtio års ålder
fått en liten vacker inkomst på tjugotre pund om året att
dra sig fram på med hustru och sex barn“. Men ingen
kunde vara mera nöjd med sin lott än pastor Adams, ty
för denna världens goda saknade han fullständigt sinne och
hade den löjliga svagheten att blott vara och vilja vara en
god kristen. Att Sir Thomas föraktade den fattige, iUa-
klädde prästen, som såg ut som en tiggare, och aldrig bjöd
honom till sitt bord, sårade honom ej det ringaste, ty helst
umgicks han med sin församlings fattige, och för dem var
han såsom en far, alltid beredvillig att giva råd, vilka vis-
serligen ur världslig synpunkt voro ytterst ovisa, men som
åtminstone imponerade på Joseph och Fanny. Adams är
emellertid alls icke någon asketisk helgontyp. För det
första har han den lilla svagheten, att han är en fanatisk
rökare, och vidare visar han sig ofta som en väl god soldat
i ecclesia militans. Så snart han får se, att en medmän-
niska är i fara, är han genast färdig att ta till sin knölpåk
för att skydda oskulden, han är modig som ett lejon, och
trots hans undfallenhet går det aldrig att rubba honom,
från vad han anser vara en kristens och en prästs plikt. Men
det kanske mest iögonenfallande draget hos den lärde
pastorn är hans oerhörda tankspriddhet, och det är med
ett fall av denna, som läsaren först gör bekantskap. Han
hade hört, att förläggarne i London voro villiga att köpa
predikningar för att giva ut dem samt att de skulle be-
tala ett pris, som bestämdes av två skiljedomare. Som den
gode Mr. Adams hade ont om pengar, men gott om pre-
dikningar, packade han ned de senare i en sadelsäck, skaf-
fade sig en gammal ledbruten häst och anträdde så den
långa resan till London. På vägen stannar han i ett värds-
hus och där råkar han först en kollega, som betydligt ned-
stämmer hans ljusa förhoppningar: “Tiden är så dålig, att
ingen längre läser några predikningar. Vill ni tro mig
eller ej, Mr. Adams, men jag tänkte själv en gång trycka
ett band predikningar, som gillats av två eller tre biskopar.
Men vad tror ni, att en förläggare erbjöd mig?“ “Kanske
tolv guineas?“ “Inte en gång tolv pence. Och den hun-
Schück. Allmän litteraturhistoria. V. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
