Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Walpole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THE CASTLE OF OTRANTO 3 75
ett ytterst undermåligt arbete, men för det andra att det i
sitt slag är något fullkomligt nytt. Walpole saknade all-
deles förmågan att teckna människor och hade icke tagit
några som helst lärdomar av sin tids realistiska roman, ehuru
han själv så trodde. Medeltiden kände han ej heller till.
Det enda, han och hans samtid hade någon föreställning
om, var dess arkitektur, och Walpoles eget slott, Strawberry
Hill, lär hava varit i en egendomlig fantastisk medeltids-
barock. Förmodligen var det denna arkitektur, som gav
honom själva impulsen till berättelsen. Vidare hade han väl
läst några av de folkböcker, i vilka den medeltida littera-
turen till sist sipprat ned, och av dem hade han bildat sig
en allmän, oredig uppfattning av medeltiden. Han ville nu,
som sagt, förena dess fantasi med den nya tidens realism.
I det syftet misslyckades han grundligt, ty hans roman är
varken realistisk eller fantasifylld. Figurerna äro ej i minsta
mån psykologiskt studerade, utan rena schabloner, och det
underbara — porträtt som bli levande, statyer, som svettas
blod o. s. v. — verkar numera blott parodiskt. Den miljö,
han skildrar, tillhör i själva verket ingen tid. Men så miss-
lyckad romanen än är, slog den dock an på samtiden, ty
det var just under dessa årtionden, som den förromantiska
rörelsen, till vilken jag strax skall återkomma, tog särskild
fart i England, och Walpoles roman fyllde därför i viss
mån ett behov hos tiden. Redan på 1750-talet hade Walpoles
vän Gray skrivit sin The Bard, 1760 hade Macpherson
börjat publicera sina Ossiansdikter, 1765 förelåg Percys
balladsamling, och två år före Walpoles roman hade Hurd
utgivit sina Letters on chivalry and romance, varifrån
Walpole sannolikt fått själva grundtanken i sin teori. Hurd
försvarar här det övernaturligas plats inom poesien och på-
visar, att tron på underverken för medeltidens människor
var lika naturlig och berättigad som mytologien var för
grekerna. The Castle of Otranto skulle omsätta denna teori
i praktiken och har åtminstone förtjänsten av att vara det
första försöket att väcka den medeltida diktningen till nytt
liv. Men som man lätt finner företer The castle of Otranto
alls ingen likhet med den egentliga medeltidsromanen, Ivan
Lejonriddaren, Tristan o. s. v., något mera med de medel-
tida legenderna, men knappast heller det. Det är i stället
en alldeles konstruerad medeltid, som här möter oss, något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
