Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Inledning - Brytningen omkring 1750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 DEN NYA RADIKALISMEN
sig med dem, och. Voltaire, som var en försiktig general,
hade endast då och. då begått en förlöpning. Sitt religions-
liån sparade han i regeln för de arbeten, som blott spredos
i manuskript, eller också förstod han — såsom i Mahomet
— att dölja det i en skyddande förklädnad. Men 1751
började utgivandet av Encyklopedien, och därmed utbröt
striden — öppet och på allvar. Voltaire vågade nu, såsom
vi sett, kasta ut den ena brandskriften efter den andra mot
den hatade kyrkan. Men även hans deism befanns snart
vara en övervunnen ståndpunkt, som inom några få år er-
sattes av en ren materialism; 1758 kom Helvétius’ De 1’esprit
ut och 1770 Holbachs Système de la nature. Rörelsen kulmi-
nerade till sist i den fest, som den franska revolutionen gav
i Notre dame till ära för den nya tidens gudom : Förnuftet.
Men på det religiösa området möta vi nu en ny motrörelse.
Under århundradets förra del hade striden — offentligen —
huvudsakligen stått mellan jesuiter och jansenister. Nu vände
sig väl båda mot “filosoferna“, jesuiterna i sin Journal de
Trévoux, jansenisterna i Nouvelles ecclésiastiques. Men den
egentliga motståndaren blev även här Jean Jacques Rousseau,
som i Emile (1762) framlade den nya, konfessionslösa guds-
tro, Profession de foi du vicaire savoyard, som blev det
unga släktets och som sedermera, under romantiken, över-
gick i ett rent katolskt svärmeri.
Även vetenskapen får i en viss mån ny karaktär. Förut
hade man egentligen blott intresserat sig för matematiken
och för de på denna grundade vetenskaperna, och det hade
varit från dem, som uppslagen kommit till den nya, mot
Bibeln stridande världsbild, som arbetat sig fram, Kopernicus’,
Galileis och Newtons. Vid de matematiska vetenskapernas
sida träder nu biologien — utom Frankrike med Linné och
Haller, i Frankrike med Buffon. 1749 kom den señares
Histoire naturelle de l’homme ut, och därmed infördes ett
nytt, icke matematiskt, utan biologiskt ferment i världsupp-
fattningen. Buffon var en fiende till all klassifikation, även
därför att arterna enligt hans mening ej voro oföränderliga,
utan övergingo i varandra. Redan häri låg ett uppslag till
den descendensteori, som sedermera, med Darwin, skulle fram-
träda i fullt utvecklad form, och ortodoxiens förkämpar voro
heller ingalunda blinda för det farliga i denna åsikt: den
stred ju mot Bibelns lära, att Gud vid skapelsen bestämt alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
