Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Inledning - Brytningen omkring 1750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUFFON 453
de olika arterna, som sedan oförändrade fortlevat till våra
dagar. Det uppstod också en livlig strid om den nya teo-
rien, och därmed hade kyrkan fått ännu en vetenskap till
fiende. Liksom förut matematik, fysik och astromoni varit
älsklingsvetenskaperna, blir det nu biologien, och även skön-
litterära författare såsom Rousseau och Diderot slå sig på
detta studium. Också den vid denna tid (1748) framträdande
materialismen hos La Mettrie har en biologisk-medicinsk ut-
gångspunkt.
I Buffons Histoire naturelle förekom en annan sats, som
också ledde till utvecklingsläran, men som omedelbart fick
en ännu större betydelse än den nyssnämnda om arternas
förändring. Det var hans molekylarteori, som stödde sig på
1600-talets mikroskopiska upptäckter. Enligt denna bestod
varje organism av en samling småorganismer. Teorien upp-
togs av “filosoferna“, av Diderot, Maupertuis m. fl. och ut-
bildades särskilt av Robinet i dennes arbete De la nature
(1761), där han utsträckte teorien från den organiska naturen
till att gälla hela universum. Allt är således levande, är
sammansatt av oändligt små organismer, skillnaden mellan
ande och materia upphäves, ty varje molekyl har icke blott
fysisk rörelseförmåga, utan ock förnimmelse, ehuru visser-
ligen i olika grader av aktualitet, och universet självt är en
dylik besjälad organism. Åsikten mynnar således ut i en
panteism, som har beröringspunkter både med Leibniz och
med Spinoza.
Det intresse, som man nu vid århundradets mitt kom att
visa för biologien, sammanhängde till en väsentlig del med
hela 1700-talets utilism. Biologien var ju den vetenskap,
som syntes mest ägnad att tillskynda mänskligheten nytta
— genom ett förbättrat jordbruk o. s. v. Och denna prak-
tiska synpunkt framkallade även en ny ekonomisk teori, den
s. k. fysiokratien. Den, som först — i strid mot den äldre
merkantilismen — framlade denna, var Ludvig XV:s liv-
läkare, François Quesnay, först i några artiklar i Encyklo-
pedien, sedan i Tableau économique (1758) och Questions
intéressantes sur la population, l’agriculture et le commerce
(1759). Enligt denna är jorden den enda källan till rike-
dom, och jordbruket således den enda verkligt produktiva
näringen, vid sidan av vilken handel och industri föga be-
tyda för ett lands ekonomi. Denna fysiokratiska teori, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
