Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Inledning - Grimm - Salongerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MADAME DE LAMBERT 459
Frankrike voro hans nyhetsbrev icke bekanta, och där be-
stämdes den allmänna opinionen i stället av de salonger,
som vid århundradets mitt togo ledningen av litteraturen.
SALONGERNA.
Såsom vi minnas var den litterära salongen ingen nyhet
i Erankrike, och vid 1600-talets mitt hade det varit Hotel
de Rambouillet, som angivit tonen. Trots Moliéres mör-
dande satir levde dessa salonger fortfarande kvar, och man
kan följa deras historia ända från Ludvig XIII fram till
den franska revolutionen. Men under 1700-talets förra del
hade de ej samma envälde som under 1600-talets, och då
nödgades de dela makten både med Temple och med de
kaféer, som nu kommit på modet. Först omkring 1750
återtogo de sin gamla makt över litteraturen. De nya sa-
longerna och Encyklopedien äro tvillingbarn.
Men Mad. Geoffrins salong hade dock sina föregångare
under århundradets förra del. Övergången mellan Ludvig
XIV:s tid och encyklopedisternas utgöres av de salonger,
som höllos av två varandra så motsatta damer som Madame
de Lambert och Madame de Tencin, den förra med en
bouquet ännu av Hotel de Rambouillet, den senare snarast
en representant för la regence. Madame de Lambert var
av borgerlig härkomst och mycket förmögen; född omkring
1647 hade hon vid tjugo års ålder gift sig med markis de
Lambert och sedan ägnat sig åt sina husliga plikter, fram-
för allt åt sina barns uppfostran, och häri röjer hon en
stark frändskap med Mad. de Sévigné, även i den duglig-
het, med vilken hon efter mannens död redde ut familjens
ekonomi. Sin litterära salong öppnade hon först 1710, då
hon redan var sextiotre år gammal. Var tisdag och var
onsdag gav hon en middag för den litterära världen, vid
vilka särskilt Fontenelle och La Motte voro spiritus redo-
res, men där man sedermera även såg Montesquieu och
Marivaux; Le Sage tillhörde däremot icke kretsen och ännu
mindre den illa ansedde Prévost. Dessa mottagningar fort-
gingo ända till den gamla damens död 1733.
Mad. de Lamberts salong stod i viss mån i ren opposi-
tion mot la regence. Såsom vi minnas hade just vid dep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
