Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Encyklopedien och encyklopedisterna - Encyklopedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENCYKLOPEDIENS BETYDELSE 47 7
all censur. Polisen och censor voro välvilliga nog att blunda.
Så fortsatte utgivandet ända till den sjuttonde volymen, som
utkom 1766, ehuru de sista planscherna utgåvos först 1772.
Efter ett tjugoårigt arbete hade således, tack vare Diderots
energi och Malesherbes’ välvilliga hjälp, det väldiga företaget
kunnat slutföras.
Få arbeten hava haft ett större inflytande på den allmänna
meningen i Europa, och detta antydes redan genom de många
omtryck, som gjordes av denna voluminösa encyklopedi. Men
det torde ej vara fullt riktigt att säga, att genom Encyklo-
pedien den äldre tidens mera blacka deism övergått till ateism
och materialism. Ty hur radikal Encyklopedien än var, före-
trädde den dock, positivt, icke någon bestämt utpräglad
filosofisk åsikt. D’Álembert var snarast en skeptiker med
en viss svag deism, men i varje fall ej materialist, och då
Encyklopedien började att tendera åt detta håll, drog han
sig tillbaka från företaget. Av samma anledning bröto
Rousseau, Quesnay, Turgot och flera andra med Diderot.
Men denne själv hade egentligen aldrig någon fast stånd-
punkt, vilket sammanhängde med hans naturell. A den ena
sidan var han en starkt sinnlig natur med kraftiga lidelser,
å den andra en högstämd idealist, en entusiast, som svär-
made för dygden och för allt ädelt i livet, innerst en reli-
giös natur, endast att hans tro var en annan än kristen-
domens, med en ytterlig mottaglighet för åsikter och genast
färdig att förfäkta dem, även om de stodo i strid med dem,
han nyss förkunnat. Någon konsekvent tänkare blev han
därför aldrig, utan snarare en eolsharpa, från vilken alla de
toner ljuda, som framkallats av de olika vinddragen inom
samtidens tankevärld.
Det stora verkets betydelse ligger heller icke däri, att
det propagerat någon viss filosofisk åsikt. Men det skapade
onekligen ett nytt sätt att tänka. Encyklopedien uttalade
vad Voltaire före 1750 endast vågat antyda, den hade, om
än icke ett positivt program, så dock ett negativt, lösgjorde
det allmänna åskådningssättet från all auktoritet både inom
religion och politik, den rev hänsynslöst ned det bestående,
och själva utgivningshistorien blottade nästan komiskt, huru
underminerat det gamla samhället var. Det vilade på förut-
sättningar, som även de ledande ansågo absurda och lögn-
aktiga och som man ansåg sig kunna nästan offentligen håna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
