Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Encyklopedien och encyklopedisterna - Encyklopedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 7 6 KRISEN KÖR ENCYKLOPEDIEN
verka själva tänkesättet och. inprägla tidens älsklingsidéer,
dess svärmeri för toleransen och dess hat mot kristendomen,
som man både med kritikens och löjets vapen sökte komma
åt. Och Diderot fullföljde detta program med en djärvhet,
som ett par gånger höll på att avbryta Encyklopediens ut-
givning. Ty mot Encyklopedien förenade sig nu de bägge
huvudfienderna, jesuiter och jansenister.
Redan då den andra delen, i oktober 1751, utkommit,
fingo teologerna i Sorbonne till stånd ett förbud mot ut-
givningen, och i början av året därpå utsträckte regeringen
detta förbud till ett beslag på hela arbetet. Men de, som
då räddade företaget, voro Malesherbes och den mot encyklo-
pedisterna städse bevågna Madame de Pompadour. Såsom
skäl anförde man den förlust, som förläggarna skulle lida,
samt omöjligheten av att hindra ett fortsatt utgivande i
utlandet. Följden av det hela blev därför den, att tre cen-
sorer tillsattes för att granska artiklarna — efter vad Males-
herbes utlovade: blott för formens skull, och 1753 kunde
den tredje volymen opåtalt utgivas. För övrigt ledde be-
slaget blott till ett ökat prenumerantantal.
Den svåraste krisen började 1757, då det sjunde bandet
utgavs, vilket var betydligt mera radikalt än de föregående.
Och i samma veva inträffade Damiens attentat mot Ludvig
XV, varjämte Helvétius’ ohöljt materialistiska De 1’Esprit
publicerades. Nu uppstod ett våldsamt rabalder mot Encyklo-
pedien, och inför detta greps D’Alembert av en djup miss-
tröstan. Min mening — skrev han till Voltaire — “är att
vi måste låta Encyklopedien upphöra och invänta en mera
gynnsam tid (som kanske aldrig kommer) för att fortsätta
den“. Han drog sig också nu tillbaka från redaktionen,
och med honom följde en stor del av de mera ansedda
medarbetarna, som började tycka, att Encyklopediens radi-
kalism gick för långt. Diderot däremot ville ej övergiva
det krängande skeppet och fick även Malesherbes’ löfte, att
saken nog skulle kunna ordnas. Det skedde också på ett
sätt, som kastar farsens belysning över Ludvig XV:s rege-
ringssystem. Privilegiet indrogs i mars 1759, men redan i
september utfärdades ett nytt — för planscherna. Bristen
på privilegium på texten hindrade emellertid ej Le Breton
att fortfarande trycka denna i Paris, endast med en falsk
utländsk tryckort, varigenom arbetet faktiskt var befriat från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
