Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Encyklopedien och encyklopedisterna - Encyklopedisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 CONDILLAC
Men i viss mån kommo de både för tidigt och för sent.
För tidigt, ty ett offentligt uttalande av dylika satser sårade
ännu den allmänna opinionen, och mot Helvétius togo de
flesta encyklopedisterna till ordet, Voltaire, Diderot m. fl.
Ännu häftigare blev stormen mot Holbachs bok; icke blott
Voltaire och D’Alembert skrevo mot honom, utan t. o. m.
Fredrik den store. Men å den andra sidan voro de för
sent ute. Blott fyra år efter Helvétius, bok följde Rousseaus
Emile med La profession de foi du vicaire savoyard, och
därmed hade man nått fram till strömkantringen i den reli-
giösa uppfattningen. Materialismen kom att för det unga
släktet framstå såsom en förlegad åsikt, och de mera be-
gåvade encyklopedisterna anslöto sig ej heller till denna
poesilösa världsåskådning.
D’Alembert stannade, såsom vi sett, på en allmänt skeptisk
ståndpunkt, som erinrar om Montaignes; Buffon och Diderot
samt sedermera Robinet kommo, delvis från samma förut-
sättningar som La Mettrie, till en dynamisk panteism, som
i varje fall har en poetisk flykt. Men ej heller Condillac, som
anses vara denna tids skarpsinnigaste franska filosof, var
materialist. I Traité des sensations (1758) utvecklade han
vidare den engelska sensualismen, men det oaktat vände han
sig mot materialismen. Till materiens begrepp hör, att den
i oändlighet kan delas. Men tänkandet kan ej delas och
är därför ej materia. Det är visserligen sant, att mitt jag,
om man blott tar hänsyn till innehållet, utgöres av summan
av sensationer, men den sammanfattande enhet, jag äger i
medvetandet, förutsätter ett substrat, som icke kan vara
materiellt, utan andligt.
Den franska filosofien vid denna tid företedde således en
mångfald olika skiftningar. Men inom filosofiens historia
sättas encyklopedisterna ej högt. Med rätta. Ty de voro
ej några stora, originella tänkare. Däremot voro åtminstone
flere av dem trots sitt kristendomshat innerst religiösa per-
sonligheter. Encyklopedismen var för dem mindre en filo-
sofisk teori, än en tro på framåtskridandet, på förnuftets, huma-
nitetens och frihetens seger över fördomar, förtryck och vid-
skepelse, upplysningstidevarvet var icke blott en hånets och
förnekelsens tid, utan kanske framförallt en entusiasmens,
och detta kommer särskilt fram hos den i viss mån siste av
detta släkte, hos Condorcet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
