Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Rousseaus liv före 1749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROUS SEAU
ROUSSEAUS LIV EÖRE 1749
Vi hava nu hunnit fram till 1700-talets mest betydande
kulturpersonlighet, till Rousseau, hos vilken alla de olika
strömningarna hos århundradet flyta samman och som till-
lika blir utgångspunkten för den romantik, som efterträdde
upplysningen. På honom passa icke de mått, som man eljes
anlägger på människorna — lika litet som på Strindberg —
icke därför att de äro litterära storheter, utan därför att de
äro så egenartade personligheter, att de falla utanför det
normala. I varje fall bör man först söka förstå, huru de
blivit sådana de voro.
Redan Rousseaus levnadsbana är något enastående — en
ung gosse utan egentlig uppfostran, som efter vartannat blir
lärpojke, vagabond, betjänt, prästelev, informator, musiker,
sekreterare hos en minister och plötsligt Frankrikes mest
uppmärksammade författare, en författare, som stöter sig
med alla och utmanar hela samhället, men som likväl be-
undras, kalvinist, katolik, kalvinist igen, medarbetare i En-
cyklopedien och efter någon tid encyklopedisternas bittraste
fiende, förföljd både av katoliker och protestanter för sin
irreligiositet, men likväl sin tids nästan enda religiösa per-
sonlighet, en moralist, vilken av fullaste övertygelse kämpar
för äktenskapets helgd och skriver en bok om uppfostran,
men är Madame de Warens älskare, lever i konkubinat med
Thérèse Le Vasseur och sätter sina egna barn på barnhuset.
Jean-Jacques Rousseau var icke fransman utan schweizare,
och i hans väsen fanns det ett ej ringa germanskt inslag,
vilket gjorde honom till en förmedlare av romanskt och ger-
manskt åskådningssätt. Han föddes 1712 i det strängt kal-
vinistiska Genève, där fadern var urmakare, och från honom
synes han hava ärvt åtskilliga egenskaper — lättrördheten,
vagabondlynnet, lättsinnet, njutningslystnaden, egoismen, bris-
ten på viljestyrka och ansvarskänsla. Barnen tyckas hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
