Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Rousseaus liv före 1749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MADAME DE WAKENS 55 7
avlidit 1734, och hans plats i hennes hjärta hade intagits
av en ung frisör, Wintzenried, med vilken Rousseau kom
vida mindre om sams. Men om vistelsen på Les Charmettes,
där Rousseau likväl långa tider vistades alldeles ensam, skriver
han i sina Confessions : “Här begynner mitt livs korta lycka,
här komma de fridfulla, men snabba ögonblick, som giva
mig rätt att säga, att jag levat. Ljuva och saknade stun-
der, ack, börjen åter för mig ert kära förlopp, gå långsam-
mare förbi mitt minne, än ni förflöto i verkligheten“. Och
längre fram i samma bok skriver han: “Om morgonen steg
jag upp före soluppgången. På en mycket vacker stig klätt-
rade jag upp på en närbelägen kulle, som låg ovanför vin-
gården och som sträckte sig ända fram mot Chambéry.
Medan jag vandrade, bad jag där min morgonbön, som icke
bestod i ett innehållslöst pladdrande med munnen, utan i
hjärtats varma hängivenhet till den, som skapat denna sköna
natur, vars fägring jag hade för ögonen.“
Då Rousseau först kom i beröring med Madame de Warens,
var han en yngling utan ens någon skolbildning, och att
han kom att ägna sig åt litteraturen, var till en väsentlig
del hennes förtjänst. Han började såsom hennes lärjunge,
men lämnade snart läraren långt bakom sig. Under uppe-
hållet i Turin hade väl abbé Gouvon riktat in hans intressen
på mera allvarliga studier, men denna undervisning avbröts
snart, då Rousseau återtog sitt förra vagabondliv. I präst-
seminariet hade han visserligen åter börjat läsa, men stu-
dierna här passade icke för honom. Först i Chambéry och
Les Charmettes inföll hans egentliga studietid. Madame de
Warens’ bibliotek tyckes hava varit tämligen välförsett, och
Rousseau började nu alldeles på egen hand att läsa allt möj-
ligt. Han läste Locke, Malebranche, Leibniz, Descartes,
studerade geometri och algebra, t. o. m. kemi, anatomi och
fysiologi, och försökte med hjälp av lexica taga sig fram
med lättare latinska arbeten; italienska hade han lärt sig
redan i Turin och läste nu de klassiska italienska författarna.
Ehuru fullkomlig autodidakt förvärvade sig Rousseau således
här ett minst lika stort kunskapsförråd som de flesta andra
samtida franska författarna. Och därjämte fick han nu tack
vare Madame de Warens’ godhet lära sig musik, som vid denna
tid var hans egentliga kärlek — ty på litterärt författar-
skap slog han sig först långt senare. Han började såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
