Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 02 SAVOYABDPRÄSTENS BEKÄNNELSE
instinkten är för kroppen, och den, som lyder naturen,
behöver ej frukta att fara vill. Betrakta alla folk. Trots
den oerhörda olikheten i seder och lynnen finner du över-
allt samma uppfattning av rättvisa och heder, och detta
visar, att i själens djup finnes en medfödd föreställning om
rättvisa och dygd, efter vilken norm vi stämpla våra och
andras handlingar såsom goda eller onda. Det är denna
norm jag kallat samvetet. Himlen vare tack, som gjort
den filosofiska lärdomen överflödig för oss. Vi kunna vara
människor utan att samtidigt vara lärda, vi behöva ej pina
ut oss med att studera moral, ty vida billigare hava vi av
naturen fått en säker ledstjärna i de växlande teoriernas
labyrint.
Jag beundrar universums konstfulla ordning, men icke
för att genom något “system“ förklara detta, utan för att
oavlåtligt dyrka den vise upphovsman, som där ger sig till-
känna. Jag låter hela mitt väsen genomträngas av honom,
jag röres av hans välgärningar och välsignar hans gåvor.
Men jag ber icke. Ty vad skulle jag begära! Att han
för min skull gör underverk och förändrar tingens lopp?
Makt att göra gott? Han har ju redan givit mig den för-
mågan, han har givit mig ett samvete för att älska det
goda, ett förnuft att inse det, och en fri vilja att välja det.
Detta är den första delen av savoyardprästens trosbekän-
nelse. Ett referat kan tyvärr blott giva en mycket ofull-
ständig föreställning om denna. Ty det väsentliga är alls
icke tankarna, utan glöden, innerligheten i hela framställ-
ningen, denna känslans protest mot det torra förstånd, som
dittills ensamt bestämt uppfattningen. De allmänna och
abstrakta idéerna — säger Savoyardprästen — “äro källan
till människornas största villfarelser. Aldrig har den meta-
fysiska jargongen kommit oss att upptäcka en enda sanning“.
Savoyardprästens trosbekännelse blev också dödsringningen
för upplysningen och betecknar den stora strömkantringen
i 1700-talets kultur — mindre för Frankrike än för de
germanska länderna. Ty det var särskilt där, som det
germanska inslaget i Rousseaus naturell gjorde sig gällande.
I Frankrike var rationalismen allt för djupt rotad, för att
han där skulle få samma genomgripande betydelse som för
Tyskland och Sverige. Men även i Frankrike gjorde denna
trosbekännelse ett djupt intryck. Rosenstein, som 1783
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
