Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Émile - Contrat Social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROUSSEAU OCH NATURRÄTTEN 605
filosoferna och att inför de intoleranta predika humanitet.
Måhända skall du bliva ensam. Men i ditt samvete skall
du hava ett vittnesbörd, som kan göra dig skadeslös för
människornas domar. Må de hata eller älska dig, må de
läsa eller förakta dina skrifter — vad betyder detta? Säg
det, som sant är, gör det, som är rätt.
Denna inspirerade avslutning är gripen ur Rousseaus eget
hjärta, och man måste vara starkt intagen emot honom för
att häri blott se en yttring av hans fåfänga. Han icke
blott kände sig såsom en ensam man, utan han var det.
Han hade utmanat hela det intelligenta Frankrike, encyklo-
pedisterna, och hela det mäktiga Franrike, det officiellt
ortodoxa. Den 9 juni 1762 blev hans bok på parlamentets
befallning offentligen bränd av bödeln och en häktnings-
order utfärdad mot honom själv. Men dessförinnan hade
han kastat ut en ännu farligare brandskrift: Contrat Social,
som också kom ut 1762, t. o. m. två månader tidigare än
Emile.
CONTRAT SOCIAL
Det, som slår en läsare av detta arbete, är kanske i
främsta rummet dess inkonsekvens. Den ena satsen strider
ofta mot den andra, och de viktigaste gå rakt emot alla de
läror, Rousseau själv förut förkunnat. . Då hade han tagit
till orda för frihet och tolerans. Här däremot förfäktas den
yttersta statsdespotism och intolerans, och han som nyss
uppträtt mot encyklopedisterna ställer sig i flera punkter
på deras ståndpunkt. Originell är han heller icke annat än
i tillämpningen av redan gamla principer.
Han utgår från naturrättslärarnas ohistoriska fantasi om
ett samhällsfördrag. I naturtillståndet voro individerna fria.
Uppgiften borde således för Rousseau, mutatis mutandis, här
hava varit densamma som i Emile: att finna ut en stats-
form, i vilken medborgaren bibehöll så mycket som möjligt
av naturmänniskans frihet och obundenhet. Lockes stats-
lära hade tenderat i den riktningen. Vid samhällsfördraget
hade individerna enligt den engelska statsläran ej avstått
från de naturliga rättigheter, de hade, personlig säkerhet,
kroppslig och andlig frihet samt äganderätt. Mot detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
