Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaniens och Italiens litteratur under 1700-talet - Italien - Alfieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638 ALFIEKIS BIOGRAFI
lag myndig och herre över sin ej obetydliga förmögenhet.
För att vidare utbilda sig beslöt han nu att resa, och på
dessa resor tillbringade han sex år; från 1765 till 1772
besökte han nästan hela Europa, även Sverige, men tog de
starkaste intrycken av England, vars fria statsskick särskilt
tilltalade honom, under det att han däremot stöttes tillbaka
av det despotiska styrelsesättet i Italien, Ryssland och Preus-
sen. Under resan hade han fått vissa, dock ej starkare
litterära intressen samt även börjat studera italiensk littera-
tur, som han förut så gott som alls icke kände till. Vid
återkomsten till Turin fördjupades dessa studier, och såsom
en frukt av dem — samt även av en i hans liv ingripande
kärlekshistoria — tillkom hans första tragedi, Cleopatra, som
1775 uppfördes på Carignanoteatern i Turin. Trots bifallet
insåg Alfieri själv, att han ännu ej var färdig, och för att
lära sig italienska flyttade han över till Florens. Det var
där, som han 1777 lärde känna den kvinna, som sedan
skulle bliva medelpunkten i hans liv, grevinnan d’Albany,
gemål till Karl Edward Stuart, den fordom så lysande “che-
valieren“, men vid denna tid en brutal, fördrucken åldring,
som mest sov, åt och drack, framför allt drack. Mellan
grevinnan och Alfieri — då tjugoåtta år, ståtlig och vacker
— uppstod ett romantiskt kärleksförhållande, som 1784
ledde till en skilsmässa mellan grevinnan och pretendenten.
Alfieri och hans väninna bosatte sig kort därefter i Paris,
dock utan att lagligen vigas. Men till sist förjagade revolu-
tionen dem därifrån, och den forne frihetsvännen Alfieri
blev nu en lika ivrig fiende till pöbelväldet, som han förut
varit till “tyrannerna“. Hans sista år voro icke lyckliga.
Han och grevinnan hade bosatt sig i Florens, men även
dit trängde revolutionens dyningar, och Alfieri hade många
obehag av de franska trupperna. Han blev dock icke lång-
livad, utan slutade sina dagar redan 1803.
Hans egentliga författarverksamhet infaller mellan åren
1775 och 1789, då hans tragedier trycktes i Paris. Inalles
skrev han nitton stycken samt dessutom flera komedier,
sonetter, satirer o. s. v., vilka dock äro mindre betydande.
De förnämsta tragedierna äro Filippo, som behandlar samma
ämne som Schillers Don Carlos, Antigone, Virginia, Oreste,
Bruto primo och secundo, samt framför allt hans mäster-
verk SauL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
