Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660 DET FRANSKA INFLYTANDET
omkring fyrtio år för en dylik utvecklingsprocess förefaller
onekligen såsom hart när ett underverk.
Det romantiska genombrottet, i vilket denna utveckling
mynnade ut, hade dels sina rent nationella förutsättningar,
berodde dels på impulser från Frankrike och England, vilka
nu självständigt omdanades. Redan på 1600-talet hade
naturligtvis den övermäktiga franska kulturen haft en viss
betydelse för Tyskland. Varje liten dussinfurste sökte att
så långt hans ekonomi det tillät härma le roi soleil, skaffa
sig ett Versailles och ett antal mätresser. I sin roliga bok
The four Georges har Thackeray givit en drastisk bild av
hovet i Hannover. Res upp — skriver han— “klumpiga tyska
statyer i stället för Versailles marmorstoder, låt Herrenhausens
vattenkonster spela i stället för Marlys, sätt Schweinkopf,
Specksuppe, Leberkuchen och dylika läckerheter på bordet
i stället för ett franskt cuisine, föreställ er, att ni ser Frau
von Kielmansegge dansa med kammarjunkaren greve Quirini
eller sjunga franska sånger med den mest avskyvärda tyska
accent, tänk er ett Versailles i förgrovad form, och ni har
Hannover“. Men längre än så sträckte sig ej den franska
kulturen; en och annan hovman, diplomat och lärd hade väl
tillegnat sig denna bildning, men den hade icke trängt
utanför dessa exklusiva kretsar. Redan 1670 hade väl fem
av Molières komedier översatts, 1694 allesammans, hkaså
hade åtskilliga franska tragedier översatts samt även på
1680- och 1690-talen uppförts i Dresden och Braunschweig.
Men någon inverkan på den tyska dramatiken hade de icke
haft. Visserligen kan man också tala om några tyska
Boileauefterhärmare såsom friherre von Canitz, von Besser,
Neukirch och König, men deras hovdikter visa snarast, huru
föga de förstått att uppfatta den verklige Boileau. Dikterna
äro fortfarande ren barock, om än den andra schlesiska
skolans värsta smaklösheter avlägsnats, och först med Gott-
sched får den franska klassiciteten någon större betydelse
för den tyska litteraturen, ehuru den ännu icke kom att be-
härska kulturen — annat än i kretsar som Fredrik den
stores — och nästan från början ställer man sig i opposition
mot all fransk bildning överhuvud.
Även intrycken från England voro länge jämförelsevis
svaga och började i stort sett först, då Georg I av Hannover
1714 besteg Englands tron. Den engelska kulturströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
