Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Inledning - Gottsched
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 6 4 HERRNHUTISMEN
En annan avläggare av samma rörelse var herrnhutismen,
som uppträdde i början av 1700-talet och vars stiftare var
greve Frantz Ludvig von Zinzendorf (1661—1742). My-
stiken träder här tillbaka för sentimentaliteten, som nu blir
huvudsaken, och på tyskt område motsvarar således herrn-
hutismen den sentimentala strömning, vi redan iakttagit
inom den engelska samt i någon mån ock den franska littera-
turen. Denna sentimentalitet får här dock en mindre
tilltalande bismak. Den “hjärtereligion“, som Zinzendorf
ville främja, utvecklade sig nämligen till ett slags Kristus-
erotik, som i uttrycken tog väl sexuella former.
I det tyska kulturlivet fanns således en strömning, som
har vissa likheter med savoyardprästens religion: likgiltig-
heten för bekännelser och ceremonier, fromhetslivet, mystiken
och sentimentaliteten, och såsom vi erinra oss hade Rousseau
även tagit intryck av den tyska pietismen. När sedan
rousseauismen blev bekant i Tyskland, fick denna där en
tacksammare jordmån än annorstädes, just emedan marken
där var förberedd genom pietismen. Klopstock utgår från
pietismen, och även hans efterföljare, die Stürmer und
Dränger, hava vissa beröringspunkter med denna pietism.
GOTTSCHED
I Dichtung und Wahrheit har Goethe givit en dråplig
beskrivning på det besök, som han, då ännu blott en ung
student i Leipzig, tillsammans med en vän gjorde hos den
gamle professor Gottsched. Denne — berättar han — bodde
i första våningen på Gyllene Björnen, som förläggaren
Breitkopf för livstiden upplåtit åt honom med hänsyn till
den inkomst, han hade av Gottscheds skrifter. Betjänten
förde oss in i ett stort rum, och i samma ögonblick kom
Gottsched in, klädd i en nattrock av grön damast, fodrad
med röd taft, men hans oerhört stora huvud var skalligt
och utan peruk. Det blev emellertid genast avhjälpt, ty
betjänten kom in med en väldig allongeperuk i handen och
räckte den med en förskräckt åtbörd till sin husbonde.
Utan att yttra ett ord av missnöje tog Gottsched peruken
med vänster hand, satte den kvickt på huvudet och gav
med höger hand betjänten en örfil, så att den stackars karlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
