Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Berlinakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACADÉMIE DES SCIENCES 673
ingjuta nytt och färskt blod i institutionen. Helst hade
han velat hava Voltaire till dess president, men han insåg,
att denne ännu var allt för fast förankrad hos markisinnan
du Châtelet för att han skulle kunna lockas till Berlin. I
stället vände han sig för rekryteringen till andra ryktbar-
heter inom vetenskapen och litteraturens värld, först till
en nu bortglömd lärjunge till Voltaire, italienaren Algarotti,
som då nyligen givit ut ett till Fontenelle dedicerat arbete:
Newtonianisme pour les Dames. Vidare kallade han Mau-
pertuis till Berlin, sökte också att få dit den franske poeten
Gresset och flera andra. Men till en början kommo blott
Algarotti och Maupertuis. Strax därefter utbröt emellertid
det första schlesiska kriget, konungen fick annat att tänka
på än den tillämnade akademien, och Maupertuis återvände
efter åtskilliga irrfärder till Paris. Planen tycktes således
hava stannat i stöpet, och den gamla Societeten kunde be-
traktas så gott som avliden. Så kom oförmodat ett nytt
uppslag. Efter freden bildades efter franskt mönster —
den berömda Club de 1’Entresol — en Berlinklubb, som bestod
av högre preussiska militärer och ministrar samt de mera
bemärkta franska hugenotterna, och denna klubb antog i
juli 1743 den fasta formen av en Nouvelle Société Littéraire.
Dess ledare var fältmarskalken von Schmettau, men statu-
terna voro på franska och samtalsspråket var också franska.
Knappt hade emellertid denna societet konstituerats, förrän
Schmettau föreslog konungen att sammanslå den med den
gamla till en vetenskapsakademi, och detta blev också efter
åtskilliga förhandlingar om sättet konungens beslut. I
januari 1744 trädde denna nya Académie Royale des Sciences
et Belles-Lettres i verksamhet, och året därpå blev Mau-
pertuis dess president.
Akademien var indelad i fyra klasser, en för “experimen-
tell filosofi“, som innefattade anatomi, kemi, botanik och
alla dylika på erfarenheten grundade vetenskaper, en klass
för de matematiska vetenskaperna, en klass för “spekulativ
filosofi“, vilken omfattade logik, metafysik och moral, samt
en klass för “belles-lettres“ d. v. s. antikviteter, historia
och språk. Reglementet var på franska, likaså de av aka-
demien utgivna skrifterna, och även överläggningarna inom
akademien fördes på franska, vilket var nödvändigt, då
presidenten och en stor del av ledamöterna ej kunde tyska.
ScTmek. Allmän litteraturhistoria. V. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
