Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Berlinakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 74 ACADÉMIE DES SCIENCES
Denna nya akademi skilde sig emellertid ganska starkt från
den gamla Societeten, som tillkommit på Leibniz’ initiativ.
I denna hade medicinen intagit hedersplatsen, under det
att denna disciplin alldeles uteslöts ur Akademien, som lade
huvudvikten icke, såsom den äldre Societeten, på de “nyttiga“
vetenskaperna utan på “filosofien“. Akademien var också
ett klart uttryck för upplysningstidens idéer, och dess tendens
framgår bäst av Maupertuis’ tal. Genom sin insats skulle
akademien befria universiteten från det gamla “pedanteriet“,
den skulle hävda “tankefriheten“, utrota de gotiska tidernas
barbari och alla former av vidskepelse samt verka för ele-
gans, förnuft och rättvisa inom det offentliga livet. Den
äldre Societeten hade haft en evangelisk karaktär och hade
sysselsatt sig även med teologiska och kyrkohistoriska frågor.
Både teologien och kyrkohistorien förvisades från den nya
akademien, som framför allt blev filosofisk, men ehuru med-
lemmarne i de flesta fall voro deister eller materialister gingo
de dock aldrig inom själva akademien till några direkta
angrepp på ortodoxien, och t. ex. La Mettries arbeten före-
drogos där aldrig. Akademien var slutligen också däri ett
uttryck för upplysningen, att den var kosmopolitisk. Vid
sidan av tyskar sutto här fransmän, schweizare, italienare
och holländare. Handlingarna voro, som sagt, avfattade “in
der überall beliebten Sprache“ d. v. s. på franska, icke på
lärdomspedanteriets språk latinet. Ty franskan hade nu
blivit det moderna världsspråket, och sällan får man läsa
ett så energiskt försvar för dess företräden såsom sådant
som i denna tyska akademis förhandlingar.
För den tyska kulturen fick Fredrik Il:s akademi stor
betydelse. Genom denna kosmopolitiska institution sattes
Tyskland i den livligaste kontakt med de andliga ström-
ningarna i det övriga Europa, särskilt i de båda viktigaste
landen, Frankrike och England, och det var huvudsakligen
tack vare denna akademi, som “upplysningen“, nu, på 1750-
talet, även spred sig till det förut så efterblivna Tyskland,
där vi kort därefter möta upplysningsrörelsens kanske ädlaste
representant: Lessing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
