Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Pyra - Hagedorn och Anakreontikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PYRAS BETYDELSE 687
klassiska efterbildningen. Uppslaget möter oss redan hos
Pyra. Med större klarhet än schweizarna framhöll han också
mot Gottsched fantasiens betydelse: “poesi är ingenting annat
än en verkan av inbillningskraften och har således blott med
läsarens fantasi att skaffa“, det viktigaste för skalden är
“den poetiska elden“; det andra kan han sedan lära sig
genom övning. Det är icke några store män, utan naturen
själv, som bör föreskriva regler. Innehållet i ett epos borde
vara det underbara — såsom hos Milton. Gottscheds Cato var
ett eländigt machverk, som stod vida tillbaka för Addisons.
Ty det är icke nog för ett skådespel, att allt sker på samma
plats och inom en viss tid; det måste också genom en väl
komponerad handling kunna väcka fruktan och medlidande.
Vad Gottscheds prosa beträffar, var den såsom en klar vatt-
soppa och alls ej i fransk stil, ty fransmännen kunna ej
fördraga prosa i vers, och personer, som verkligen äro inne
i fransk litteratur, förakta ock Gottscheds och hans lär-
jungars stil.
HAGEDORN OCH ANAKREONTIKERNA
På sin generation hade Pyra ett oerhört inflytande, och
såsom Hettner visat, gav han uppslaget även till den en tid
i Tyskland så ytterst populära odediktningen och anakreon-
tiken. En av dessa anakreontiker, Gleim, berättar, att han
och tre andra vänner en dag kommit att tala om poesi.
“En äldre student — säger han — vid namn Jacob Pyra
hade för avsikt att hos sin nation införa den rimlösa versen.
Hans första försök var ett ode, Den Högstes ord. Men Gleim
var av den meningen, att målet bäst kunde nås genom skämt-
samma dikter. Hans vänner ansågo detsamma, och detta
var anledningen till hans Versuch in schertzhaften Liedern,
som utkom 1744.“ Dylika oden efter Horatius’ förebild
och anakreontiska visor författades nu massvis, man besjöng
vin och kärlek, kransade sig med rosor o. s. v. under det
att man i verkligheten förde ett mycket sobert och ordentligt
liv. Den unge Lessing, som till sin far skickade en sam-
ling dylika dikter, som han skrivit, förklarade i brevet fullt
riktigt: “Jag tror inte, att den strängaste moralist kan lägga
mig dem till last. Vita verecunda est, Musa jocosa mihi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
